tjugo personer — bröto löst på hopen men mäste draga sig tillbaka. Snart anlände dot förstärkning, och hopen, fom unker tiden wuxit betycligt, stingrades. Polisen lyckades endast anhålla två perfoner, af hwilta den ene är smrent och ren ans ve tommis mid ett assuranssällskap. Husvifita tion förctogs hos dem båda, och upproriska slrifter anträffades derwid. Rättslig undersökning blef naturligtwis straxt företagen. Man har nu officiel underrättelse om, att Prim med 400 man öfwerskridit den portugisiska gränsen wid Barancos i prvinsen Alemtejo och förklarat sig bererd att sträcka wapen. Den i Lissabon ut: kommande Handelstidningen säger, att Prim skall i Portugal blifwa emottagen Åsom en Spanior, hwilken förgäfwes fört befria sitt fädernesland från deåpotismen. O Donnell rustar med all magt mot Svydameriz kanarne och tyckes hafwa glömt allt, sinansnöd och inre oroligheter, för att upprätthålla Spaniens nationalära. Han fortrar nu, att Chili skall obes tingatt nurertasta sig Spaniens ultimatum, det må gå med ren europeiska handeln hur ret wil. Det fer ut fom om ODonnell rätnade på ett krig ee mellan Frantrike och unionen, hwiltet dock tunde tomma att få Spanien tyrt, ty i ett sädant krig skalle ren spanska kronans dyrbaraste juvel Cuba, stå på spel äfwen med Peru är förbintelsen af: bruten. För öfrigt har den spanska blokadeskadern otur. Utem miral Parejas sjelfmord har ännu en Hjobspost anländt, manskapet på Salvator Bira har rafat i chilenisk fångenskap. Notwexlingen, eller ätminstone en del af tenjams ma, emellau Frankrike och Förenta staterna, har nu blifwit offentliggjord. De anförra aktstyckena äro rock allt annat än egnade att stärka hoppet, omen fredlig öfwerenskommelse. Hr Dronyn de Lhuys skrifwer i en depesch till Hr Seward, daterad Ten 18 Ott. att Frankrike wore willigt att draga fina trupper tillbafa från Merito inom en förnuftig frist, såwida Förenta stateruas regering å sin sida wille lofwa att icke lägga nägra swårigheter i mår gen för tejsarrömet Mexiko, hwiltet bäst kunde ske genom att erkänna kejsar Maximilian, om också enrast fom herrskare de facto Härpå swarar den amerikanske ministern helt torrt, att förflaget är oprattistt. Nedan detta är illa nog, men wärre är hans fnllkomligt oförbes hällsamma fött att yttra fig öfwer den franska inz blantningen i Mexito öfwer hufwud. Frankrike bar, enligt hans mening med wåld tillintetgjort ven republikanska författningen, hwilken Mexikanarne gifwit fig sjelfwa, och på rennas spillror upprättat en monarti för en fremling, fom endast har Franks rikes bajonetter att stödja jig wid. Det nya fejs kejsardömet inskränker för öfrigt efter Sewards pås stående till hufwudstaden Mexiko. Det öfriga lans det är ännu republikanskt sinnadt. Förenta Stas terna funna ide med ugn betrakta fårana tills dragelser i en grannstat. De hafwa olägenheter deraf och fe dessutom en fara för fig i detta pås twingande kejsardöme. Amerikanarne befatta fig icke med att ftörta monarkier i Europa och i ftället införa republiker; europeerna böra lika litet i Amerita tillintetgöra republiker för att ersätta bem med monarkier. Kejfar Mar, såsom Se ward uttrycker fig, närwaro i Mexiko är för Förenta Staterna på en gång kränkande, hotande, orättwis och skatlig.