Helsingborgs-Posten – 25 januari 1866, sida 3

fe tillräcklig för att röda alla deri möjligen föres lommande tritiner. Råtning ungder twenne weckors tid är ecså, atminjtone i fraga om lorf, ett sätert medel att röda de i densamma befiutliga tritinerna. Yölning under fortare tid är ej tillräcklig. Att tetta här utrönts genoa anställda försök, äfwensom att fästets tortaure under längre tid dödar trifinerna, hwadan det är rå igt att, innan man äter w rökt tolf, under 3 till 4 weckors tid förwara den på ett torrt ställe. Deremot är ven mikroskepiska undersöfningen af Fsstet ingalunda något ofeloart stocremtel mot faran af tritiner, emedau denna undersör tning ie alltit sätert resuttat. Detia är endast werfställes af perfor eu f alldelts utomortentligt att teras upotickante in nut detta är, bewisa sera oh samwetsgraunhet er flera timmars untersätning kats erfar: ne tritinsökare att upotäck. ve fläistet rerkligen besintlig tritinernn. och ket juft utt fl: is, i vitet li in fölande, iske kunnat upptärkas öaf andra tgirtestsiker. TDetta Jfwer don lärdomen: att det, att tri kiner icke anträf i fläsket, ingalunda är Ufies tydande med att innas dernti, och widare att, om be Sefl! iinerua icke upptädas wid — 60 — : den i och sör jig otentrollerkara mikroskopiska uns cersöknina yen och fläsket inda förflaras trilirfritt, e rcerigehlem i silerhet inwaggade konsumenterna lockas art urattlåta fläskets omforgsfulla tillagning — tet cura säkra skyddsmedlet — och till jöljs reraf blifwa fmittare. LKunzörelsen ålängger wi slagtarne att icke hålla till salu tritinhattigt fört, wid fomma answar som för sörsälinina af stämta för oämnen, och då det fålumd 2 för dem blir nörigt att till undwikande af detta answar, kegagna sig af den mikroskopiska undersörningen, angifwer ku maårelsn hwad fom derwid dör noga iantttagas, och det är: I. Undersöfningsobjelten slola under alla omit täncigheter tagas af de velar af swinkroppen, i hwilia erfarenheten wisat, att tritiner, om de äro förhanden, bruta talrikast ans räffes, Dessa äro: ten ttiga delen af dafrags man (mellangärdet), nära mi slelsenorna, widare refbensmtusflerna, bakre delen af tungan. Sgonmufte lerna samt de främre och fivo-dröftumiflevna. 2. Det är icke uog att sträcka undersökningen till cous daft en efter twå prepzrater af en hwar af dessa delar, utan böra twärtom jä många sådana fom möjligt forgfälligt unverföfag. deungörelse sintar med att ännu en gång erinra allmänheten derom, att det sätraste styotet mot faran of fr inarr ligger i den omsorg lhgfallaste till bäring of fläfket och i att helt och hållet afhålla fig från vått eller endast halfkokt slät Ohyggligt skeppsbrott. Telegrafen meddelade för någon tid seden, att den engelske skrufångaren vondon på resa fill Australien fullkomligt förslyes tats i Biscayawiten. Skeppet war så godt som nytt, endast 2 år gammatt, och hade till befilhafware en ansete och tusliaman. Times berättar följande om förloppet; Den 10 Jauuari om afe tonen jtegrares sfyckesten till en fruttanswärd storm, ett berg af watten störtare öfwer skeppet och ger nombröt med oemotståndlig kraft ven till nafs -ummet hörande massiwa luckan. Ofördröjtigen gjordes alla möjliga försöt att reparera skadan, als la umbärli liga segel, ja nadrasser och täcken lades yer öppningen; men för hwarje gång en ny wåg öfwerspolade dicket, bortrycktes tetta ögonblickliaa fed. Wattnuet fteg salunda smånin som immstia: unde met, då det nädde maskinisterne och eldarne upr n ver armarne, måste te begifwa fig upp på däck och anmäla för kaptenen, att maskinen icke längre funde arbeta. Alla pumpar blefwo nu satta i rörelse och passagerarne biträdde manssapet wid arbetet. Men tet inträngande wattnet tog öswerhanden; fors men fortfor att rasa; i ett ögenblick slets frovmiärd: seglet i tusende trafor, och härmed war den utwäg förlorad, genom hwillen kaptenen welat någorlunda at förlusten af maskinen. Stoppet wakade icke längre för mågen, och swåra brottsjöar störtade öfmer tet. Den 11 Januari förlorade det fyra ar