besinna, att alla slafwar ända till är 1865 blifwit med fot astägsnade från hwarje andlig uNDEVWIS zing, te fingo hwarten lära sig läsa eler strifwa för att ide blifw sa i tillsälle att utfärda paj åt sig sjelfwa och derigenom underlätta em möjligen blifwande flykt. Hwad weta nu ressa olyckliga om de politisia förhällantena i ett land, som hittills warit dem ett fängelse I fädet för ett uh erueds land? vikt barn, som måjte lära altt, träda de in i ret offentliga lifwet, och än ift nan Tom ace nast rösträtt få sstulle re endajt blifwa lif: många wilictösa we ett vå I salitatorerna3 händer. En läretid måjte re först beitå af åtminstone 19 i men tå, om man nurer tiden aifwit vem möstiade att utkitta sig och inse, hwillen älarg.er ine tåga som fria mecvorgare i republiken, fan man iligt längre undanhålla rem rösträtt: men då är ockja icke fänare nåägen fara för handen, att de nissgöruka ten of olunnighet. Ätt negrerna kära inom yin anlaget fill att Sif: wa goda och uyttiga medborgare i ett fritt land, hajwa te vevan bewisat i andra stater och skola bewisa det äfwen i unionen. En hufidudsat blir Det nu att lanasa: ut och besinningsfullt föra vem mot retta mål. RUTOR —