Helsingborgs-Posten – 10 november 1865, sida 3

Hwarjchanda. Sjelfmordsstatistik. Att tillochmed för menniffans stenbart godtyckliga handlingar en wiss regels mässighet och lagbundenhet fan läggas till grund, om endast ett sawäl till individernas antal som titelängden tillräckligt stort untersötningsomtåre förefinnes, är nyligen åragalagrt genom ett före träffligt arbete af en tysk, d:r Atolf Bagner. Alla hyjsare nationer och alla kulter öfiverends stämma i att fördöma sjelfmord, oc till ära för menskligheten mäste man anse te aldraflesta fjelimord fåsom följder af fysiska eller psytiska vordningar och ide som refsultater af en fallt bevätnande öfwerlägg zing. Men det är och förblir dock alltid ett serdeles intressant faktum, att titlochmed i en handling, hwilten såsom fullkomligt undantansfall ide synes wara under kastad någon regelmässighet, ickedestomindre en sådan framträrer i längre periorer. Antalet sielfmord varierar nå got från är till är men synes hos alla civilifes rade folk wara start i ett oafbrutet, regelbundet stigande, och denna småningom försiggående men ständiga tillwext hänwisar på allmänt wertande orsaker. SÅ uppgick antalet sjelfmord i Frantrite under åren 1825—1830 i medeltal till 1,739, men i de närmast följande 30 åren steg det vafbrutet, och för 1556—1560 utgjorde det i genom snitt 4,002, d. w. s. en tillwext i sjelfmorden af 130 procent hade egt rum, under det befoltningen endast wuxit med 13,1 procent. Enligt statistiska uppgifter för åren 1840 —53 war antalet fjelfmord störst i Danmart (på I million innewånare 256), dernäst i Sachsen (202), hwarefter följa Hannover, Prenssen, Norge och Franlkrike (11:3— 110 på 1 mill. innewånare), under vet i Swe rige (67) och Belgien (56) antalet war betydligt mindre. Med afscende på konfessionella förhällans den, synas sjelfmorden oftare uppträda i protes stantiska länder än i latolska, dock måste underz sökningarne härom annu föras med den största försigtighet. Hwad fördelningen på de olika könen beträffar, så är antalet af manliga sjelfmördare nästan öfwerallt 3—4 gånger få stort fom qmins liga; i Preussen rätnas på 100 qwinliga 117, i Frankrile 322 och i Danmark 350 manliga. Mart wärdigt nog wisar sig denna regelmässighet äfwen i de olika lefnadsäldrarne; statistiten har lyckats att temligen noggrannt bestämma benägenheten till sjelfmord hos serskilta älderstlasfser genom att jemföra antalet af sjelfmördare med antalet innes byggare i ett land i en och samma lefnadsålder. Benägenheten till sjelfmord är i stigande från ungz domen till ålderdomen, och i samma förhållande hos båda könen. Störst synes den wara wid life wets gräns efter tillryggalagda 70 är. Allmänt är den åsigten utbredd, att de flesta slelfmord förs öfwas wid tystert, dimmigt wärer: för England har November månad detta afscende blifwit nä stan till ett ordspråk. Statistista iakttagelser bes kräfta emellertid ide detta, fastmer förekomma fjelfmord wida oftare under sommartiden, och serskilt