Helsingborgs-Posten – 15 augusti 1865, sida 2

rare, gjorde i går eftermiddag, gynnate af ett jär. deles wackert wäder, utfarter till Trälhafwet, der ten rysta esladern tigger för antar. Retan wid Waxholm observerades ganska många ftörre och mindre slnpar med rysk besättning styrande kosan antingen till eller från den lilla ftaden, hwars töps ge flitigt af främlingarne besöktes och der ej obetydliga uppköp gjordes. . , DÅ man påsferat Warholms fästning och fwöngs de in på Trälhafwet, war anblicen af den wäl piga estatern i sanning imponerande. 3 första hand riktades uppmärtsamheten på ven stätliga 80. kanons fregatten General-Avomiral och ven tätt vers imwid liggande pansarfregatten Sevastopol. Wår lilla slup kilate emeus.it framåt, och lät of ens rast i förbigående få syn på de båda panfarbattes rierna, fom, ehuru ide så stora som de båda nämns da, dock ligga få högt öfwer wattenytan och genom sina owanliga former i fullt mått göra stäl för namnet flytande fästningar. — Något längre bort lågo monitorerna förtöjda på twenne linier och temligen nära hwarandra. De woro numera endast nio till antalet i stället för tio, ty sasom betant har en utaf vem revan tagit farwäl af dens na werlden och gått ännu djupare under wattnet än kamraterna. Eljest syns ret icke mycket af dem, och vet lilla som synes, ser alldeles ide impones vande ut. Det är en bit af ven upp: och ned wända werlden att från en liten ångslup, som lig ger halfannan alv öfwer wattuet, ftiga ned på ett örlogsfartyg, utan annan reling än en tre qwarz ters högt jernstatet af den enklaste tonstrultion. Wågorna sqwalpa tätt inwid fötterna och man tar instinttmessigt ett par steg tillbata. Nidt på den platta fartosten, som närmast liknar en simpel flott brygga, få mycket mer som däcket är på wanligt sätt träbetlädt, står dess pidce de resistance, detta (Torn, hwars under wi hört få mycket omtalas. Men skall detta wara ett monitor-torn? Det är ju ett stort fult far, fom säkert skulle passa förs träffligt för en bryggare. Men karet har twenne aflnga rödmålade gluggar; — man tittar dit in och finner att detta tar är owanligt massivt, ithy att dess wäggar befinnas jemt 12 tum tjoca af massivt jern, och få — i hwardera gluggen sitter ju ett widunder till tanon, af sådana dimensioner, att man är frestad att atiningsfullt lyfta på hatten. Man inbjudes emellertid wälwilligt att forte sätta promenaden och finner snart en prättig mas hognytrappa, medelst hwilten man kommer upp i tornet, och stannar på ett genombrutet jerngaller, utanför ännu ett litet torn. En liten jernstege leder dit upp. Denna kur är stymannens plats. Lust får han genom ett rör högst upp, men för öfrigt kan han fullständigt afstänga fig från den öfriga werlden. Wi återwända från styrhuset och stiga genom en öppnad lucka i det nämnda jerngallret en wåning längre ned och ätersinna rer de båda Dahlgrenska tanonerna. Men hwilta tas noner! J sanning, det är inga salutkanoner tetta! Kruttammarens diameter syntes wara ungefär twå alnar, och kalibern nio tum. Hurudana skola då de femton-tums-fononer fe ut, fom Ericsson stäntt Swerige att ligga på fin första Monitor! På goljwet utefter wäggarne lågo de massiva tulorna, som med windspel hissas upp till tanonens myns ning, och i tatet samt på wäggarne fanns en hel arsenal af pistoler, gewär och öfriga mordwapen. Och huru menskliga öron der kunna uthärda, då dedsa kanoner börja spela innanför och kulorna smälla på jernwäggarne derutanför, det är mer än en wanlig menniska tan begripa. Går man ned under väd, så öfwerraskas man först af den relativt till sin styrka föga voluminösa ängmastinen, och dernäst af ven både eleganta och beqwäma inredningen. Man nedkommer först i ett rymligt rum, en slags salong, wid hwars sidor krutet förwaras i massiva jernskäp. Några få projektiler äro der upplagra, mera för syn skull, under det att de öfriga förwaras en etage lägre. Jnnanför detta rum finnes ett förmak med. mas hognysoffor, som begagnas till liggplatser för bes fälet, och derinnanför ett kabinett, elegant inredt för chefen. Öppnar man en sörr atterut i detta kabinett, så möter man ett komvendiöst masfjner;