Helsingborgs-Posten – 4 juli 1865, sida 3

Article Image
lungarne aflades. Men äfwen inom lärowerkets öfriga klasser borde ofta striftliga arbeten före tagas inom skolan under lärarens ögon. Man funde derigenom säkrast och lättast redan tidigt rätta ett missförhällanre, fom från flere häll oms förmältes att nämligen lissa lärjungar taga sig en onaturligt lång tid för att werkställa äfwen det enklaste striftlina arbete. Då detta ofta wore hän velfen med för öfrigt rätt goda lärjungar, läge naturligtwis felet i arbetssättet, hwilket sålunta från kkrian påföortrare rättelse och genom öfning snart crhölle den. J de nedre klasserna Hare man mid sårana på lärorummet söretagna skriftliga Sf ningor i språf gort tillfälle att Kira de unga afvinnerna att bruta sitt lexifon och fur arammatik, fom ingalunda more owigtigt, ehuru tillika an dra finan framhölls, att dessa skriftliga öfningar å lärorummet korre of läraren oftast så AanNordnad, att hwarlen lexicon eller grammatik behöfre anwändas, tels på det att lärjungen härigenom slolle få en startare uppmaning att wil gifva aft på hwad fom genomginges under en lektion, vå han hare att motse att snart behöswa företrärede wis lita på detta för att huma reda fig med ett sörwäntadt fertptum, dels på det att lärjungen måtte tänna sig uppmanad till sjelfwerksamhet och ide för vet mest wanliga ord eller fonuftruftiongs sätt genajt fly till ordbot och språklära. Förutom te egentliga sfkrifösningarna borde omwexlande ers temporalier och lecntioner flitigt anwändas; far sliltt framhölls, att genom locutionerna lärjungens spräkgehör wäsendtligen utbildares, få att han jmå ningom wandes att höra, hwad fom wore rätt eller orätt, uten att i hwart enda ögonblick behöfwa tänka på grammatiska reglor, äfwensom framstegen blefwe båre lätta och säkra utan synnerligt anti tande af det wanliga sättet att genom utanläsning inhemta de grammatiska reglorna. Ett wigtigt föremål för öfwerläggning war fits tet att rätta de skriftliga uppsatserna. Från flere håll, i synnerhet från lärowert med mycket stort lärjungeantal, förnummos yttringar af bekymmer öfwer ven tryckande börda, correcturerna pålade lärarne i wissa ämnen. Med fullkomligt erkinz nande af detta förhållande och med insigt om billigheten af något minskad underwisningsskyldighet för de lärare, som swårast trycktes af denna börda, ansågs dock att något allmänt förslag i detta hänseende ej kunde framställas, då lärareantal och ans dra omständigheter woro så olika på olika ställen. Man framställde widare hwarjehanda methoder wid sjelfwa ändringen, genom hwilka lärarens arbete i någon mån kunde minskas. Flere ansågo det sätt, fom wid dessa ändringar anwändes, wanligen med föra större mödor än som werkligen wore behöfligt. Det wore hwarken nyttigt eller nödwändigt, att läraren ändrade alla af lärjungarne begångna ffrifte liga fel, utan borre han blott med olika märken notera tem och sedan öfwerlata åt lärjungarne sieljwa att, seran re fått god tid på fig, andra felen, möjligen i wissa fall efter en liten anmwisning af läraren. Wid uppsatserna på modergmålet borde ämnesläraren understödjas af de ans dra lärarne i affcende på ämnen, men blott några få ämnen inom samma klass hwarje gång utvelag, äfwensom ynglingarne böra af läraren blifwa far gom förberedda för hwarje skriftligt arbete. Särskildt hwad dessa uppsatser angår, torde detta böra ske genom en af läraren sorgfälligt ledd diskussion af det föresatta ämnet, hwarigenom hufwudpuntterna utletas och dispositionen framarbetar fig. Största wigt borde fäftas wid genomgåendet af scripta och läraren så ställa, att alla begångna fel blefwe granskade och af alla lärjungarne utan une dantag med uppmärksamhet åhörda och undersökta. — Likaså ansågo alla af största wigt, att ändrins gen af de skriftliga arbetena komme att sfötas af samme lärare, fom i ämnet underwijade. Smwåirigheter ffulle wisserligen på många ställen uppstå, men borde man i retta hänjcende blott gifwa wika för den mest tvingande nödwväntighet, emedan ffriföfningarna skulle till en stor vel förlora sitt rätta fotfäste, om de ej bewarades i sitt omedelbara fam manhang med föregående underwisning i kivoam net. Långt ifrån att wara hinderliga för hwarandra, stola således de egentliga studierna och de

4 juli 1865, sida 3

Thumbnail