Helsingborgs-Posten – 24 januari 1865, sida 3

CC A4 n, En skandalhistoria. Inom Mdrids hofkretsar råder stor owilja öfwer den stanoal, hwartill pifters målet mellan hertigen af Frias, grand af första klassen, och fröten Balfe, frånskild maka till ens gelska sändedudet wid spanska hofwet, sir I. Crampse ton, gifwit anledning. Drottningen skall hafwa låtit hertigen, i hwars ådror det renaste sangre azul (blåa blod) flyter, weta, att hon ide tunde mottaga hertiginnan, emedan hou ide wille utfätta en stormakts sändebud för den obehaaligheten att sammanträffa med fin fordna mata. Då Hertigen erhöli detta meddelande, återsände han genast till drottningen alla fina ordnar äfwensom fin fammarberrenyckel. Fröken Bulfe, dotter till den berömde kompositören med detta namn och eu bland de oms tycktafte sångerskorna mid operan i Petersdurg, hade förmält fig med sir 3. Crampton, dåwarande ens gelstt sändebnd hos tjar Alexander. Efter ett tmår årigt äktenstap, fom icke motswarade hwad hon hade rätt att wänta, anstälde lady Crampton en äktenskapsstilnadsprocess mot fur man, fom ledde till standalösu upptäckter och fom hon derför latt wann. Sir I. Crampton qwarblef det vaktadt i fin diplos matiska ställning utan att ana, att hang frus nya äktenskap med en spanst grand skulle bereda honom nya förtretligheter. bok titulerad ÖHemligheter, fom befinner fig i den på. risiska polisens arkiv, förekommer bland annat den historia, fom AÅlexander Dumas troget följde wid författandet af fin roman Moute EChrifto. Ar 1807, heter det i densamma, blef en unz skomakare wid namn Picand anklagad af eu swartsjuk och törs rädisk wän såsom delaktig i en sammanswärjning oh artesterad af hertig de Nowigo, såsom en bourbonsk agent. År 1814 släpptes han ur citadellet Fenes strella, efter att ha i förtid åldrats af de lidanden han genomgått under fin fångenskap. Hans fängelsekamrat, en rik milanefisk tyrtofurstes tjenare, as de icke blott skåntt Honom sjn millioner francs kfons tant utan äfwen uppgifwit för honom ett ställe hwa refst diamanter för tre millioner francs woro göm da. Nikedomen skulle sätta den orättwist misshand. — Den egentlige Monte Ghristo. I en