Helsingborgs-Posten – 24 januari 1865, sida 2

ningen (1821), hwilten efterföljdes af den romantista berätteljen Denis från Normandie (1821) och legenden SFollerftad (s. å.) Mera bekaunta äro hans sednare romaner, hwilka bilda en alldeles egen halfhistorist eller qvasihistorist genre: ÅMorianen (1810—44) Carl Johan och Swenffarne (1845— 47) Hujet Tesfin (1847—49) m. fl. — VWerldsutftällningen i Paris 1867 utgör rer dan föremål för fransta regeringens allwarliga omsorger, skrifwer en Pariserkorrespondent till Jndep. Belge. Man är ännu ej fullt ense rörande plats fen för utställningslokalen; dock lärer det wara frå: ga om att på Marssfältet uppföra en ofantligt stor byggnad. Ni stall såkert med intresse höra, att man tänker på nya arrvangementer af instruktiv bes staffenhet för denna utställning. Man ämnar med exposttionen af inoustri-produtter förena en ethuografijt exposttion, der exemplar af den infödda ber foltningen i werldens alla lunder skola exponeras. Sålunda skulle man der få je en lappsfamilj i jin tata ulldeles som i sitt hemland, infödingar från olita delar af Afrika, Asien och Australien o. s. w. Denua samling tommer naturligtwis att öfwa stor dragningskraft på det nyfikna Europa och olir säkert åäfwen ar mycken nytta jör de komparaliva studier, som wår tids fysiologer oc anatomer få ifrigt idta. — Tilltalsreformen. En ins. föreslär i 7Dagens Nyheter, att man måtte utbyta tilltalsordet mamjel mot fröten, hwilket sistnämnda tilltalsord och onekligen är mycket wackrare än det förmridua franska mamfeu. — Förswarswerket i Nortelje. T. f. borgmå staren i RNorrtelje v. häradsh. Wahlund har mid starpstyttetärens sammankomst föreslagit anläggans de af befästningar, och samtlige närwarande tårens aftiva medlemmar förtlarade jig beredwillige att ins lara artilleriserwis för att göra tjenst å befäftningarne om de komma till ständ. Norrtelje damer ba insamlat medel till en fana. Landsfiskal di. A. Nyman är öfwerbefälhafware. -Fursttligt besok. I Dagens Nyheter läses. diyttet förmäler att litsom Stockholm förl. höft hade besör af prinsen af Wales skall det i mår eller sommar få fe storfursten tronföljaren af NRyjs land inom fina murar. — Fitzroys ftormfignaler tyda de engelska fi: skarne alldeles ide om. F—n måtte ta den der Fibroy — säga de — han behöfwer bara hänga ut fin stora trumma, så wips ha wi stormar på talfen! Femte hiulet under wagnen. Wid wal till an dre vice president i preussista herrehuset blef i Måns dags en gammal grefwe Brihl wald med stor mar joritet. Grefwe Brihl yttrade efter det Haus wal blifwit tilfännagifiwet: Den plats jag erhållit förefaller mig ega mycfen lithet med femte Hjulet under wagnen och fåfom belant har det rop om fig att ej wara till mycken nytta. Jag stall derför bemöda mig att på min underordnade plats wara få oskadlig fom mojligt och antager walet. Allmänt stratt följde på dessa ord. — Samhällets olycksbarn. Från Åmål berät tas följande drag af hjertlöshet: En hemmansegare inom VBro foden gjorde sistl. Julafton en fin torpare Hemlös på få fött, att fön ster och dörrar till den lilla stuga, fom torparen jemte fin familj bebodde, borttogos, och twang får lunda de olyckliga att söla fig tak öfwer hafwudet hwar de båst kunde. Hos fina fattiga grannar fun no de för tillfället en fristad. För att skaffa de fi na bröd till julen, begaf sig fadren till qwarnen der han hoppades möjligen erhälla lite säd. Hans färd blef doc ej lång, ty isen, öfwer hwilken wägen togs brast, och i den falla böljans famn fann han få: lunda hwad han här säkert ej wågat hoppas — en lugn och stilla julero. — En publieistick Hans Nirkotans Ris. Af den nya tidningen Östgöthen, fom skall utgifwas i — — j—AAöä. e A o 2— CÄÄ