Helsingborgs-Posten – 7 oktober 1864, sida 3

potatisen erhållas utan all vallen behöfver upp rifvas. I allmänhet bör höstplöjningen verkställas djupt, så att mer och mer af alfven sinåningom upptages. Ea sådan fördjupning bor icke foretagas på en gång. Vida fordelaktigare ar att hvarje böst plöja ea hal? till I tum djupare och på sådant sält utsätta alfven för frost och luft undar vintern. Detta bör alltid företagas å det salt, som är afsedt till rotfruktsodiing under påfoljande år. Om riklig gödning med ladugårdsspillning då skall ske, kan jorden undor hosten utan skada betydligt fördjupas. En djupt bearbetad, val godslad och kraftig jord tar betydligt storre sormäga att emotsta en torr våderleks skadliga inverkningar. I slutet af månaden upphörer belestiden och stallfodringen börjar. Ö vergången bör ske längsamt, alldenstund dagarue förkortas och betena forsamras, hvarigenom man blir nodsakad staud:gt oka sodringen inne. Detta bor icke sorsummas. om man vill hafva full nytta af kreaturen. Det är af största vigt alt genast från borjan införa en fullt ändamalsenlig fodring och berakna sitt foderförråd så, att det blifver jemt och lika sördeladt på hela vinterlodringen Fodertillgången beräknas noga och endast så många kreatur behållas som kunna behöfvas för att med riklig utfodring fortära befintliga sodertillgångar. Härvid måste behörigt afseende fastas vid kreaturens olika beskaffenhet och tillstånd. Hvad som utgör riklig utfodring för en ko, som icke mjalkar, kan vara olillråckligt för en frisk mjalkande ko. Denna senare bör alltid ha stark fodring, som dock icke alltia bör lemnas till en icke mjölkande ko. Ett stort misstag begås ofta genom att flera kreatur bibehällas än som motsvara fodertillgängen. Detta bör aldrig inträffa Antingen bora några kreatur säljas eller ock sodertillgången ökas. Delta senare sättet är i allmänhet bäst och låter sig lätteligen göra genom användande af mjöl, oljekakor m. m. Utan rikligt användande af sådana fodermedel är det mycket svårt att bereda en god ladugårdsinkomst och att bibehålla kreasursantalel lika under olika goda år. Svårigheten ligger uti att genom kreaturen få dessa sodermedel betalda och detta låter sig icke i allmänhet göra utan ansträngning för åstadkommande af en god ladugärdsprodukl. Alt använda säd i stället för den vanliga qvantiteten hö medsorer i de flesta fall förlust. Sad och oljekakor böra alltid gilvas såsom produktionsfoder eller utöfver hvad som behöfves till underhåll af krealureus lif. Landets utveckling och jordbrukets ökade produktionsförmåga fordra oafvisligen alt jord brukaren mer och mer söker åstadkomma sådana varor, som icke allenast kunna afsättas på de mindre härvarande markuaderna, utan äfven finna afsättning på den stora verldsmarknaden. De årliga landtbruksmötena visa tydligt och klart både att landet kan frambringa goda djur och varor och att alla produkterna icke på långt när äro af den beskaffenhet, som fordras, för att göra dem säljbara på verldsmarknaden. Genom användande af djur frän de stammar, hvilkas goda egenskaper vid mötena befinnas öfverjägsna, blir landtbrukaren satt i tillfälle att småningom förbattra sina egna kreatur och bringa dem till likhet med de hjordar, som 0 ———LLLLLL AA ——— —