Helsingborgs-Posten – 7 oktober 1864, sida 2

sedan öfwerläggningen afslutats proposition måste framställas. Häruti instämde kammarh. Trolle fom för öfrigt erkände motionens nytta od anz såg en förändring i samma syfte funna genom den tillfatta granfiningstommittn i ordningås stadgan inflyta. — Pr. Linddlad förjwarade sin motion och ansåg att erfarenheten under äfwen detta Landsting wisade nödwändigheten deraf. Föreniungen af alla anslagsfrågorna mos vo just en fördel, emedan man då Hade en öfs wersigt af utgiftsstaten. 39 kunde tolkas få, att den ej gjorde hinder för motionen ; diskus. sionen kunde neml. förklaras ide afslutad förr än sista dagen. — Då detta anmårktes wara ett eluderande af författuingen och Ordf. förs klarade fig icke funna framställa proposition å förslaget, beslöt Tinget med motionärens meds gifwande att öfwerlemna motionen till grant ningsutskottet för att tillse, huruwida något liknande stadgande kunde införas i arbetsordningen. Wo föredragning af frih. ov. Schwerins mos tion om inrättande af en Landtbruks Förlags bant till understödjande af jordbrutet och dere med närmast i sammanhang staende näringar genom lån och förftotter att amortera på 5 a 10 år, stäld på en grundfond af 3,600,000 rdr, — begärdes ordet först af motionären, frih. Schwerin, fom åberopade de motiver som föregingo motionen (je En. P. n:r 109). Tal. ingick widare i en granstning i de penningeins råttningar. fom redan funnos: hypothefsjörenins garne, som bet wore ojäfert när de kunde åter anskaffa penningar, och de sedelutgifwande dans kerna, som måste röra. fig bankmessigt, d. w. s. lem na försträckningar på korta tider ywaremot förlas ger på längre tider just more hwad landtmans nen behöfde. Sedan motionen strifwits hade författningen om den fria xäntan utfommit, Pwils fen teredde landtmannen ytterligare faror och swårigheter, men hwaraf de farliga följderna genom den föreslagna banken till stor del skulle funna afwändas. Det kunde blifwa en fråga om eu sådan bank borde grundas med allmäns na eller enskilda medel; tal. ansåg det förra nödwändigt, ty winsten ginge derigenom till provinsen. Förhallandet wore detjamma som när Nikets Stander för statens räkning besluta upptagandet af ett statslån; Här beslör Landss tinget upptagandet af ett provinslån under sin garanti d. w. s. att hwarje individ i sista hand answarade för lånet. En vift häraf wore ens dast i twenne fall tänkbar; om lån utlemmnas des på osäkra händer oc) om räntan inom lans det föll. Det förra hade man raturligtwis att tillse ide hände och att det sednare skulle ske snart eller till någon ytterlig grad wore heller icke alt befara. Jndustrien drog alltför mycket till jig kapitalet, då den fan betala en högre ränta. Tal. wisade med Preussens exempel att dessa förhållanden dot kunde ordnas så att dermed icke blefwe få farligt. Det låg för öfrigt en säkerhet deruti att man upplånade penningar mot 5 och åter utlånade dem mot 6 proc. Om dertill wid inlåningen förbehåll gjordes att amorteringen först stulle börja om fem är, kunde man under tiden inbespara en amorteringsfond och ett säkerhetskapital. Bants kapitalet 3,600,000 rdr hade blifwit waldt fås som jemt motswarande 300,000 pd sterl. — Tal. yrkade bifall till sin motion och hoppades att de swärigheter som möjligen uppstallde fig derför fiulle förswinna om det blott wijade fig enighet inom länct.