Article Image
Hans Nilsson i Herslöf tackade frih. Shwes vin på det warmaste för den wälwilja och oms tanke han under dessa swåra tider lagt i das gen för landtmannen genom sin motion od) ins stämde Helt oh hället deruti, men framftällde dessutom ett särstylot förflag. Om länet garans terade 3 millioner kunde man med lätthet röra jig med 12. Så stor silfwervaluta som hela utlåningekapitalet wore icke behöflig och siljwer tages icke heller så gerna i allmänna rörelsen. Tal. tycktes önsta, men uttryckte det icke fullt bestämdt, att banten borde blifwa sedelutgifwande. Hr Hagman påminde om de anstrångningar Englands regering, då spanmålslagarne der upphäfdes, gjort för att afhjelpa krisen. En liknande fris föreftode nu hos of genom räns tans frigifwande. Tal. framställde ett förflag huru penningar stulle funna stapas inom pros vinsen. Detta skulle funna ste genom den or ganisation af brandstodssöreningarne som pås ginge och som borde ste i Lithet med städernas. Den försäkringssumma, som uti en gemensam brandftodssörening komme att representeras utgjorde ett belopp af 210 millioner. Om afgiften å denna upptages till 1, 2 a 3 pr mille gjorde detta en summa af resp. 210, 320 a 630 tusen rdr om året. J anledning af den obetydliga riff en brandstodsförening löper för landet emot en dylik för städerna, maste ett betydligt öfwerskoft uppftå, och tal. föreslog derföre en kombination af förlagsbanken och brandstodsföreningen. Derjemte önstade han noggrann kontroll att lånen från sörlagsbanken werkligen anwändes till londtorutets nytta och ide, fåfom fallet ofta warit med Hypothefsföreningarnes, till lyx och flärd. Slutligen wille tal. uttrycka fin och hela den jordbrukande Has sens tacksamhet till frih. Schwerin för dennes motion, hwarigenom han för altid fästat sitt namn bland den Swenska modernäringens mälgörare. . Hojjägm. Tornerhjelm anmärkte först, att de begge sista talarnes förslag wore nagonting nytt och ide kunde behandlas annorlunda än fom nya motioner, fom då skulle i mederbörlig tid wäckas. Hwad beträffade sjelfwa motiv nen more den till jin syftning wacker men det låge ej inom Landstingets befogenhet att besluta en fådan inrättning. Förslaget wore swårt att tillämpa, förlust ganffa möjlig. En sådan skulle då erfättas genom utdebitering, men huru skulle man funna förswara inför walmännen en sådan åtgärd? För öfrigt wore denna utgift omöjlig att ålägga dem. Wisade mot frih. Schwerin att omjättningslån på långa tider åstadkomma förluster för långifwaren. Hypothefsföreningars ne äro de inrättningar, fom sktola staffa pens ningar på långa betalningstider. Jerntontoret som af frih. Schwerin åberopats, liknade till fin organisation hypotheksföreningarne, ide den föreslagna banken. Pa praktiska grunder måste tal. afstyrka motionen. Det more orätt att upplåna för att åter utlåna, och det wore def utom omöjligt att få penningar utomlands åt banken. Cvinrade att ftatsoch Hypothetö-oblis gationerna, oaktadt dessa gifwa mer än 5 proc. vänta, äro f. n. nästan omöjliga att assätta. När deremot det blefwe bättre om penningar, då kommo också sådana till hypothefsföreningars ne od) då inf.öt det nya statslånet, hwarigenom således penningebristen blefwe afhjelpt. Häradsh. Gjertson ansåg förslaget icke wid detta Landsting funna afgöras och yrkade der före med stöd af 37 i Landstingsjörordnins

7 oktober 1864, sida 3

Thumbnail