Helsingborgs-Posten – 15 juli 1864, sida 2

erkänner aft England lan hafwa lika stor rått, som Frankrike, att betänka sig innan det börjar ett widtomsattande krig för en fat, som ansett sig wäl funna fordra hjelp, men icke behöfwa följa ett enda af de råd, jom den om hjelo ans ropode i opartisk wälmening gifwit den. Sans ma opartiska opinion menar att hufwudfrlet för kongressens misslyckande tigger hos Tyskland, som ide kunde beqwäma sig att efter skanka en liten del af sina fordringar, men att Danmark ej heller är uran skuld till den olycklign utgår gen. Man behöjwer då icke gå få längt tuls bafo art man tänker vå Daumarts ihirdiga obe nägenhet att lyöna till den tyika nationalitetens i Slesvig ej alltid oderättigade fordringar, utan blott fästa jig wid Danmarks obetingade afflag så wål till propositionen om en sliljedomare, som i jynnerhet till kejsar Napoleons ända in i sista stund upprepade förslag att hära Åfiatere na hos den befolkning, fom utgjorde närmaste föremål för striden. Om Danmark werkligen lyssnat till det förslaget, är det otänkbart att Tyskland kunnat satta sig deremot på fullt alls war, och franska regeringen hade sannolitt icke underlåtit att undanrödja hindren för en mwerts lig lolfomroftning. — Glasgows Examiner yttrar: Det är utom allt twifwel att drottningen numera förs lorat en del af fina undersätares hänryckta tills gifwenhet; att prinsen och prinjessan af Wales börja intaga hennes plats uti folkets hjertan samt att dagliga bewis på en söndring inom tonungahufet äro förhanden. — — Den tron gör fig allt mer ot mer gällande, att inom pas latsets innersta ministrarnes ätgärder på ett ins konstitmionelt sätt ledas och förestafwas, och att en stor nations enhälliga wilja hotas med att bli underordnad en individuel och answarig myus dighet. Dan kungliga familjens husliga förhållanden befinna sig just nu i en betänklig kris. Då wi så högt gladde oss öfwer att se wår drottnings barn ingå förbindelse med ntländska konungahus och deruti trodde of fe borgen för Europas fred, anade wi icke att en t.d skulle komma, då fris get skulle tillwägabringa en skiljsmessa emellan befryndade hjertan. Men nu har allt fatt ett annat utscende. Tysklands milda initintter oh dess ärfda lyjtenhet efter landwinningar och makt hota med en sönderstyckning af Danmark och dess utplånande från staternas antal. — Des uorffa postängbäten Bifen blef i Onsdags skartt beskjnten wid Fredrikshamn af preussista trupper, som hade besatt staden. Ef. ter beräåttelse blefwo 200 spetskulor afskjutna mot fartyget, insynnerhet mot kajutan. Firtys get led dock ingen wäsendtlig skada, och af passagerare och manstap hwarken dödades eller fås rodes någon. — Eu lurad meuniskowän. Nyligen mis sade det sig att den 29 Feornari kan wara god att ha i almanachan. En ungherre, font fällan är stadd mid kassa, wände sig till en hjelpsam man med anhållan om ett lån af 1000 rdr. Menniskowånuen biföll hans önskan mot wederhäftig borgen och ett litet räntesörskott af 100 rdr. Lånet skulle få innehafwas ett års tid, till slutet af nastkommande Februari och de 1005 rdr erhöllos af låntagaren mot följande revers, försedd med borgen: Till innehafwaren häraf betalar jag eu läns tagen penningesumma stor Ett tusen ett hundra ritsdaler riksmynt, hwilken fumma jag förbins AOA -——