Helsingborgs-Posten – 18 april 1864, sida 2

jida ätminstone skall ingenting blifwa föräns drodt i wåra tänkesätt och wära afsigter. Det torde lifwäl blifwa lämpligt att dröja något, för att erfara hwilka åsigterne från Danmarks rjida äro. J alla händeljer hoppas wi att jörs hallandena mellan de begge Regeringarne skola blifwa desamma fom hittills. — GSwinlig organist. Såsom sökande till organis:tjensten i Filiptad gjorde höten Ch. v. Ecce sitt prof pu pafldagen. Fröten S. bar nu begiswit sig till Gefie, för att fom vis karie bestrida organisttjensten derstädes. — Oegenuyttig handling. Den äldrige direltören L. Gautier har wid branden i Ronneby forlorat 4 sulljynta djur, hwilka qwafdes af rofen. För några är sedan nopdrann hela hans menageri, deribland en stor isbjörn, wid branben i Åöpenhamus Twoli. Jicke desto windre anslog herr Gautier Hela intomsten af en straxt derefter i Carlshamu gifwen repres sentatien af hang tonstoeridaresällstap till uns derstöd ät de mest behöfwande i Ronnedy. — Konfereunsen rörande danska frågan oails las od) angripes pu det ffarpajte at engelifa tidningen Daily Iews, som i jitt nummer för den 1 dennes yttrar: På de fednafte 40 ären Har det liberala Enropa med warande afsty betraktat systemet att ordna sjelsstäudiga staters angelagenheter pa konserenser och kongresser, der det folk, som jaten närmast rörer, ide rådfrägas, och det är förwår nande att se, att en liberal engelsk minis:er äterupplifwar detta system. Ett sadant steg rutts färdigas icke genom att anföra, att det tages i det önskwärda ändamålet att återuppratta fre den. Fredens intressen åro äfmen civilijatios nens och humanitetens, och de tunna icke för högt beslattas. Men finnes det ett medel att sätrare un på något annat sätt egga vofiyfturden och äregirigheten och att fostra krig, så är det att låta det komma i dagen och blifwa uns nigt, att monarker med ftora härar till jitt jörfogande, funna öfwerswämma grannstater och kulltasta deras institutioner under full wisshet om att de, när de på detta fatt wunnit ett ftartt fotjuste, ffola finna att en stor neutral stat, sådan som England, hwillen hyjer den frajtigaste öfwertygelse om orättjärdigheten af der ras beteende, ide destomindre — eller måhända derfor så mycket heldre — är redo till att uppträda och förtlara, att de omedelbara fördelarne af freden hafwa större wärde än alla ans dra konsiderationer, och till att samwerta med wåldskråttarne för äwagabringande of en uppe görelse på den laglösa usurpationens grundwal. Så framt wi icke tilltro oss att kunna bjelpa danskarne, funna wi åtminstone lemna dem i fred. Wi pina detta tappra folt med sörslag, hwilka det betraktar med fruktan och owiljå, men hwilka det icke fan förkasta utan att ådras ga fig mår, deras efterhängsna männers, wrede. Antagom att det lyckas oss att realisela hwad de frukta, men Österrike och Preussen hoppas; antagom att, hwad många af Danmarts bästa wänner befara, denna stats ruin kan komma att fullbordas genom en konferens skall det då maa någon tillfredsftällelje för engelsmän nen, att deras regering Haft äran att wara den förste att äwagarringa en fådan församlings sammanträdande, eller skola Österrite oc) Preusfen tacka of för mår ruinbringande mwertfjams het? De tyska makternas fordringar äro tills