Helsingborgs-Posten – 30 mars 1864, sida 3

Nermoloff fade till mig: IJag har wandt mig art ame er som mitt barn, och det skulle fmårs ta mig djupt an forlora denna illufion, fom utgör mtt kijs lyda. Jag har en dotter, en enda dotter, Fcodora, fom för närwarande wi stats bod en af fina mostrar i Wien: gift er med henne; jag ger er henne jemte en hems gift af trehundratuen siifwerrubel. Matar ni förslaget och bifaller ni en önskan af en gam mal gubbe, jom warit er sats mån? — Fö.:szglaget war alliför fördelaftigt an ins te antagas. Jag å min sida betpgade grefwe Nermoloff min erkånsla oc federmera jvsfels jatte han fig endast med förberedelserna til der föreflagna giftermålet. Det år fördenskull, båsta Rofa, fom ni erhållit från S:i Petersburg beställning vå en bruduftyrfell till flera tusen rubels wärde. Herr Nermoloff wille följa mig ända iill gränsorna af Frankrike. Wi kommo till Wien, der grefwen presenterade mig för fin dotter. Feodora, min bästa Rosa, förenar med en ry: skas skänhet, en fransvskas utmarkra elegans, fmlle om älskwärdhet. Jag fall föra henne till Paris ov då fall ni forsta uppskana hens nes adla egenskaper, fom ha en wiss likhet med edra, och ni stall älska henne liksom jan redan älskar henne; med ett ord, det är en syster, en wän sag skall gifwa er. Min berättelse slutar här, mina wänner. Deraf blir följande slutsats: Rosa, jag ber wistar ert bröllop med Edmond; jag återreser till WIien för an träffa herr Nermoloff oh hans dotter; jag för min bustru tillbaka till Pas ris och inftåller mig sedan wid min regemente, som skall wara . . . der Gud och kejsaren ans fer tjenligt att skicka det. — Kapten! ropade den äldre Dupit, allt