Helsingborgs-Posten – 30 mars 1864, sida 3

Swarjehanda. — Jhardighet besegrar allt. Den rvyfte bare eröfraren Timur, tartaren, war en gång på fiytt för fina fiender, och sötte stydd i en gammal förfallen byggnad. Der maste han dölja fig i fera timmar, för att ej blifwa dör dad. Etild från fina wänuer, ensam, hjelplös och rådlös, war han ganska nedslagen. Under det han lag sorgsen utsträckt på golfwet, märkte han en liten myra, som bar någonting lita stort som hon sjelf. Hon gick öfwer golfwet och tom småningem till wäggen uppför hwillken hon sötte komma med sin börda. Men bördan war för tung, ech ned tumlade de tillsammans. Åter försölte hon, od) åter tumlade hon. Dock lät det ihärdiga djuret ide afsträcka fig. Timur blef mycket road af att matta på myran. Han rålnade sextionio gånger, fom hon förfölte att komma uppför muren, och sextionio ganger tumlabe hon ned Men hon försölte sjuttionde gången, nu lyckades hon. Hon bar slutligen fin börda urpför hela muren. Z2imur fode efterat till sina wänner: Denna syn gaf mig mod, och jag glömde den aldrig.