Helsingborgs-Posten – 1 december 1863, sida 2

stod. Wid stället war en mängd småländst alls. moge samlad, hwilken, då den åsett utgången styndsamt tog till flytten. Sedan jernbantäget hunnit den i närheten warande stationen, föyndade lokomotivet och for med detta tillbaka till: ställer der hindret warit lagdt. J sällfkap meds en annan person uppsöktes i närheten samma foltstara, samlad till dans i en bondstuga. Sålunda öfwerraskade blefwo odjuren willradiga, och of fleras yttranden framgick att det mar ritsdagsmannen Medias dräng sallskapet fom watit werkställaren of dädet. Wisserligen nes kade drången, men har sedermera både wisatjig wara den brottslige och statuerat ett wmwarnande cxempel för de öfriga af fina kamrater, i det han omtänksamt nog befriat Småland för sin person. Han anträffades uemligen för nagra dagar sedan ha afhändt sig lifwet genom hängning. Ee—. WH ångbränneriet i Krutmöllan hafwa omfring 20 ft. nöttreatur blifwit förgiftade och döde, derigenom att man inwändigt hade målar karen upplöjfte den utwecklade fyran mönjans blyoxid och giorde dranten sälunda förgiftad. Mar fer häraf hurn wigtigt det är att hafwa reda på färgernas kemista beståndsdelar, innan man inwändigt måtar förl, hwaruti fora fan frigöra sin. Hnru ofta fer man ej mjölkkärlen wid mejerierna inwåndigt bestzufna med mönja, cinobergrönt eller andra giftiga farger, hwiika på smör, mjött, ost och wassla kunna hajwa den farligaste werkan. — Det swenska gränsmärfet i närheten af Torneå är om buggen grästen of 12 fots Höjd, litnande ett grafmonument. Den är också en grafsten öfwer wår sista stora förlust: Finland säger Jllustrerad Tidning. — Uagomålet mot prof Lindblad. Dagl. Alleh. meddelar tanslersembetets swar å det of atslillige juris studiosi anförda klagomäl mot prof. Lindblad, af hwilket i Poft. Tidn. med uteslutande af reciten, meddelas slutet: Wid öfwerwägande af denna sak med dertill hörande omständigheter har jag wäl, med affes ende å hwad konsistorium i fitt utlåtande yttra od) i betraktande af de förhållanden, under hwilka särstildt de öfwerllagade tentamina hos prof. Lindblad försiggått, icke ansett någon åtgärd utöfwer de infordrade förklaringarna lämpligen wara att widtaga till närmare utredning af förloppet derwid; men likwäl ej heller funnit mig böra undanhalla uttrycket af det obehag hwarmed jag tagit kännedom af handlingar nes innehall och det wittnesbörd, det bär om ett förhallande imellan lärare och lärjungar, fom är långtifrån det önskwärda. Det har ej un nat undgå att fäfta min uppmärksamhet, att studeranden Winroth några dagar efter den, under hwilken han efter en kort tentamen af examinator förklarades omogen för slutexamen och tillråddes att dermed uppskjuta till slutet af lästerminen, wid my tentamen af samma eras minator befanns hafwa ådagalagt goda och förs swarliga insigter i samma kunkapsämnen, för bwilfa han nyss förut ogillades, enär detta måjte utwisa, att, derest omdömet om den senare ten tamen uttryckte det rätta, omdömet om den förra warit förhastadt. Jag har likasa ej fins nat förbise, att examinander of professorn häns wisas till undergaende af tentamen hos adjunfkten i wetenstapen, utan att likwäl den senares intyg om kunskapaprofwens halt af den förre antages fom tillfyllestgörande i de fall, der eu —— S———— Q ————