Helsingborgs-Posten – 26 september 1863, sida 3

lioner swarta plötsligen författa i frihet, ssiulle sörwandlas i lifta många landstrykare, tiggare, tjuswar cd) rånare samt under födan förutjättning bli en förslräcklig londsplåga för den hwita befollningen. vilwal erbjuder Amcrita sjelf ett öfvertygans de bewis på att negreruc, åfwen i massor, egna sig sör det fria arbetet. Såsom något hwar terde mianas bemäktigade jig nordstaterna är 18641 Bort Royal wid kusten af södra Carolina. Genom denna eröfring fom mo nämnde stater jemwäl i besittning af Sea Islands, bekant för leverering af den eftersökta Sea Islands cotton (en utmärkt fort bomull). Plantageägarne hade före erösringen tagit till flykten men qwarlemnat 10,000 slafwar, fåfallade sield hands (fältarbetare), män, qwinnor och barn. Likaledes hade de nödgats lemna i sticket betydliga qvantiteter spanmål och bomull, den sistnämda till största delen oskördad och i sin halm. De utan uppsigt qwarblifna negrerne fort: satte ide dess mindre fina arbeten med få deuns dranswärd ordentlighet att unionsregeringen be slöt anwända dem såsom daglönare och på så sätt för marknaden bereda årets bomullsskörd. Arbetslönerna bestämdes emellertid ganska lågt, hwaremot priserna vå alla lifsförnödenheter fatz tes högt vc) ätslilliga of regeringen till negrers ne afsånde agenter wid fädesförrådens förfälj: ning tilläto fig de grössta prejerier. Detta oaktadt arbetade de frigisna negrerne med outtröttlig ihärdighet och resultatet af deras arbetsamhet war, att mer än en million skälp. bomull kunde derifrån försäljas i Newyork för omkring en million dollars. Uppmuntrad of detta owäntade resultat, och med möjligheten för ögonen att äfwen framgent såsom daglönare funna sysselsätta 10,000 olyds liga, af fina herrar öfwergifna slaswar, beslöt reges ringen i Washington att å samma fält fortsätta bomullsodlingen. På inbjudning af en mr Pierce bildades i Port Royal ett fällskap of oms kring nittio män och qwinnor, hwilla skulle fun gera såsom ledare af arbctena samt lärare och wårdare of negerbarnen. 3 Filadelfia nedfats tes en parmanent fomite med uppdrag att ger nom friwilliga insamlingar skaffa negrerne winz terläder, fläsk, torr fisk, foder, the o. s. w. Fjorton tusen acres gjordes nu inom fem weckor af 3,800 arbetare i ordning för odling af bomull och säd, i få måtto under ofördelat: tiga omständigheter att arbetet i följd af mel lankomna hinder företogs sex weckor senare än rätteligen bort ske. Negrerne wägrade i början att plantera bomullsfrön emedan denna fysfelsättning alltför mycket påminde dem om deras fordna flafweri. Derjemte woro ie saknad af tjenliga ålerbrulsredslap, hästar, hackor m. m., om tillsyningsmännen, hwilka hwarken fingo betjena fig af twångmedel eller härda ord, begres po ingenting af bomullslulturen. Allt berodde således på de swartas godtsinnande; men dessa rättfärdigade fulllomligt det förtroende man satte till dem, sporrade hwarandra inbördes och ömsesidigt genom de mest faderliga och broder liga uppmaningar samt betygade fin lifiigafte tacksamhet mot fomiteledamöterne och lednings: sällstapet. J några enstaka fall af mwederjpäns stighet och orostiftning mar hotelsen med mars ffalf-profosfen eller civil arrest of en magist werkan. J allmänhet war framgången få ayns fom att en of fomitens medlemmar, mr Phil: I I brick från Boston, Wwårt ecxperiment puniter betraltas fd oc främst har det ett rättwist system a beta sesom fria mär och få flitigt fom för slaffogdens piff I fysfelfättningar; och är nödigt att öfw till utwandring. Förråd af kläder genom fomitens i negrerne, icke i forn mot måttliga prife kommo arbetarne i dels i kontant och köp af ägg, färsk fi wakningsfsoldaternaof hwilka affärer n som särdeles ruti inkasserade på före gifna ändamäl rede 20,000 dollars. Ö fördelaktiga, af förs talade negrerne wid belåtenhet med det ständigheterna fålm för återgång under goda tider detta djup rörelfe -7 masfa. Då mr MP Kim, Filadelfia, omringe uppmaning att lå stad meta i hwillen fig stå till detsan menniskorna, massc skall wara med der der de senaste åren har denna fria neg jig till fin fördel i mål och bomull til fit, hwarom man ens en aflägsen 1 hwarmed civilisatiswarta befolkninger och blommor, som negerns intelligens tiden. Senast har gen gjort liknande försö dess omgifning lega som fria arbetare. unionsarmen lyckat ler mindre stycke I ha negrerne utan att efter obetingad fria daglönare det genom twång wari Dessa med få Nn borde åtminstone 1 hos de hjertlösa 71 dem från deras swarta. För närwarande 22,000 man regeln rade och fullt bewi gementen af sami uppsättning, med 1, swarta auwändas tar och skansgräfw man af en folkstan