Helsingborgs-Posten – 22 september 1863, sida 2

serkarmodet hos wissa individer, wisade sig a de många dylika mål fom moro inftämde; öfri ge brottmål woro mest för äfwentyrligt spel, o loflig bränwinsförsäljning o. s. w. En fru å Wiken hade låtit instämma icke mindre än 33 personer dersammastädes att stånda till answar för henne gjord förolämpning. En annan pers fon, som kommit till tingsstället blott til Lyst, roade fig wäl mycket i strid mot lagen om fylleri, hwarföre han genast af ordningens wäktare anammades och får troligen dyrs nog betala denna fin Mftfärd. -Domarewärfwet utöfwas wid detta ting af en ung jur ist, fom för första gången innehar dylikt förordnande, hofrätts-ouskultanten C. J. A. Herslow. — Wid föredragning den 15 innewarande mås nad af Nikets Städers dagen förut inkomna underdåniga skrifwelse, deruti rilets ständer, bland andra ifrågafatta förändringar i nadiga förordningen angående kommnnalstyrelse på lans det, jemwäl anhållit, att paragrafen 58 måtte erhålla följande ordalydelfe: ei nästföregående Y omförmälda bidrag slola, säsom kommunalutskylder, utgöras i förhallande till särskilda, de skattskyldige efter nedanstående grunder påförda fyrktal. Tiill beräkningsgrund för fyrtktalsättningen tjenar den bewillning enligt art. 2 i Bewillningsstadgan, fom de skattfkyldige, jemlikt sednast lastställda tageringstängder, till Staten erlägga, sålunda att A) för jordbrnksfastighet, ehwad den är i mantal fatt eller ej, paföres en fyrk för bewillning till belopp af en till oc med 5 öre; t wå yyrt för bewillning utöfwer 5 till och med 10 öre; tre fyrk för bewillning utöfwer 10 till och med 15 öre o. s. w.; samt Å) för annan fastighet, frälseränta och hwarje annat beskattningsföremål påföres e n syrk för bewillning till belopp af 1 till och med 10 öre; twå fyrt för bewillning utöfwer 10 till od) med 20 öre o. s. w. För sådan jordbruksfaftighet, för hwillen be willning ej erlägges, paföres fyrktal efter det belopp, fom, derest bewillning för densamma ens ligt art. 2 i Bewillningsstadgan utga skulle, på grund af taxeringswärdet mot sådan bewillning varar; hwaremot inkomst af arrende för sådan fastighet ej skall i fyrktal sättas. J fråga om löntagare, fom tillika innehar bo ställe, skall bewillningen för inkomst för bojtället, hwilfet enligt ofwan stadgade grunder färs skilt till fyrktal sättas bör, icke wid fyrffättnins gen för den öfriga lönen i beräkning tagas. Inom de delar af Stora Koppvarbergs län, der kommunalutskylder hittills blifwit efter andel i soldatrote debiterade och uppburne, gäller hwad derom färffilt ftadgas. har K. M:t, med iakttagande allenast af når gra smärre, på hufwudfrågan ide inwerkande, förändringar, funnit godt dertill lemna bifall; och då fråga derwid jemwäl uppftått dels fu ruwida ice förändringen i grunden för fommus nalutskyldernes utgörande jemwäl må påkalla en i hufwudsakligen enahanda riltniug gående förändring i bestämmelserna om de afgifter, fom af Landstinget beslutas, få att desse iallmäns het komme att för jordbruksfastighet, ehwad den är i mantal fatt eller ej, utgå med dubbelt be lopp emot för annan fastighet, fräljeränta och hwarje annat besktattningsföremål, dels om ide, oberoende häraf, sådan jorbruksfastighet, för hwilken bewillning ej utgöres, i allt fall borde