Helsingborgs-Posten – 14 mars 1863, sida 2

är att skapa missförhällanden der de förnt ei fuunos, men fom, en gång grundade, hafwa fö mydet waraktigare skadliga werkningarDet är wisserligen sannt — till foltifolelärare äro oroliga, äregiriga sinnen föga pasfande. Att göra foltjtolan till en täflingsbana för sådana, wore att utfätta den för ide obetydliga faror. Det har sålnnda icke saknats alla skål att gå tillwäga såsom Guizot och mära folkftolelagstiftare efter honom gjorde, Men frågan blir derwid, hwilken fara år större, att få en och annan orolig skollärare, än en hel får of före tryckta, inotande. Wi nämnde elementarskolans, den lärda ffuluns lärare i jemjörelse med folkskolelärarcu. Man upptäcker lätt mid denna jemförelse ex af det närwarande samhällets uppenbarare ovättwisor. Wi äro ej blinda för orsakerna till deus na orätt. Wid hwarje öfwergängsarbete, isynnerhet ett sådant fom det, hwaraf samhallet för närwarande är upptaget i och för sin egen skull och alla sina institutioners demokratisering, fam ide allt gå så rättwist till fom man skulle öns ffa. Alltid förblifwer der och hwar ett mifförhållande metlan de gamla och de unga institutionerna, samt begges tjenare. Så äfwen iffolfrågun. Man har exempet uppå, att i en och? famma stad sinnes en elementarskola med ett fås tal lärjungar, men med twå wäl aslönade läs rare, under det ort samma stads folkstola med ett eller annat hundratal barn får stötas af en lärare med en jemföreljewis usel aftöning. Owilkorligen frågar man fig jjelf: är wertligen elementarskolan wård så betydligt större uppoffvingar än folkskolgn? Är ej foikskolan äfwen en elementarstola? År ej det undermwisningsoch uppfostringsarbete, fom åligger dess lärare, lita fi maktpåliggande, lika anfträngande oh mer än elementarskolans? Hwarför då göra få stor skilnad i de begge skolornas lärarelöner? Naturligtwis skall deruppå swaras: clementars slolaus lärare hafwa wida längre och kostsammare kurser att genomgå. Deras lön måste äfwen rättas derefter. Sannt. Men lönen borde dock wäl äfwen rättas efter arbetet samt dess ftörre eller mindre wigt od gagn för samhället och ej blott efter förstudiernas ofta mer eller mindre konventionella, ite alltid så särdeles ges digna beskaffenhet. Och i få fall tan åter frås gas: hwem gör samhället större tjenst, en god foltffoletärare, som nnderwifar ett efter annat hundrade barn wäl 7i det för alla nödwändiga, eller eu elementarlärare, som endast underwisar ett tjog barn i det lumstaps smått som endast ligger en grad öfwer folkskolans, förutsatt att de begge uppfylla sina ffyldigheter lika wäl? För wär del kunna wi ej finna, att stilnaden är så oerhördt stor, slulle till och med anse den förra, såsom den der har ett wida större anfwar, ett wida mer anträngande arbete, förtjent af en större lön än läs raren i clementarffolan, åtminstone när arbetet så fördelas jom i det här åsyftade exemplet. Folkskolelärares uppgift är, med få ord, mis da swårare än lärarens i den lärda skolan. Den senare får mottaga wål uppsostrade, ojra mera intellettuelt wakna och bildsamma barn än folkskoleläraren. Ar det ide då en orättwifa att fördela lönen få, att den fom har det härdaste arbetet får den minsta lönen ? De punkter wi här berört i fråga om folte skolelärarnes aflöning, komma utan twifwel att alltmer ädraga fig lagstiftningens wppmartfams