la utsinade. På mången vecka kom ingen sömn i hans ögon. Hans uthållighet syntes mer än mensklig. Från statsrådet skyndade han till bataljfältet, från talarestolen till krigsradet, från kansliet till löpgrafvarna. An dikterade han en fälttågsplan, än ett lagforslag till rikets och folkets välgång. llan upphafde lifegenskapen, reformerade domstolsförfattningen, insatte ett nationalråd och banade väg för tusende, för fäderneslandet välgörande teformer och förbättringar, medan kanonerne på slagfältet kommo jorden alt darra. Han var på samma gång borgare och lagstiftare, statsman och fältherre, regent och soldat, undersåte och diktator. Den svese Stanislaus behandlade han med aktning, hans omgifning, hofvel, med skonsamhet. Polens militariska krafter voro genom hans genie mångdubblade och Kosciuszko betraktades af sjelfva fienden såsom en hallgud. Konungen af Preussen erkände öppet att han var oosvervinnerlig. Likval hade han ingen aning om mannens själsstorhet, ty han gjorde honom lysande arbud. Kriget rasade öfverallt i det olyckliga landet. Det hjelpte icke alt segern följde den polska efverfällherren från slaglall till slagfält. AMHd nya hårmassor drogo på kejsarionan Catharinas befallning, ur hennes vidstråckta rike mot Polens gränser; preussarne inträngde från vesier, osterrikarne fran soder. Mot så mång i stender uthello icke Polens krafter. Kosciuszko, tvungen att 26ra front mot alla, maste dela sin hår och de enskilda befälhafsarne blesvo slagae, an bär, an der. Då polackarne under Sierukowsky i September 41794, genom den ryska ofvermakten, blifvit slagne i den två dagars striden vid Brzee i Lithanen, framträngde Suwarow med sin här ohejdadt mot rikets hjerta, nedslående allt som ville uppehalla honom. Med möda hade Kosciuszko vid Warschan ännu kunnat samla en här al 21,000 man, mestadels landivarn. Pjerft gick han med den mot ryssarne, icke raknande fiendens större antal, hvars mod höjdes genom den fortröstan, som Suwarows rykte och hans många segrar ingälvo. Tolt iail från Warschau, vid staden Maczlewice, sStotte de bada hararna på hvarandra. Det var den 19 Oktober 1794 Ryssarne voro 30),06) man. Polackarne raknade 20,060. Trenne gånger stormade ryssarne mot den polska fronten; lrenne gånger blefvo deras holenner sprangda af kartescher och deras leder nedstot:a af de polska bajonetterne. Polackarnes bataljoner stodo som bronsmurar, framfor dem upptornade sig vallar af ryska lik. Da framkallade Suwarow reserven, och nu stormade han sjelf för fjerde gången med sorrunbbladt antal. Ausallets väldsamhet var så oerhordl, att polackarnes linicr nedbrotos, icke genomtrangdes. Eu strid uppstod au man emot man, eller snarare fyra mot en, Forgåfses utfordes under af tapperhet lingäfves sollo 10.400 ryssar, de polska hoparne sammansmalte, de fleste generaler och oilicerare voro doda eller sårade; men hög på sin hast kompade ännu Kasciuszko i lataste stridsiumlet, lilvande sina taypre genom sitt exempel, eldande dem genom siihetillrop. Redan blodde hjelten al 5 sår och ännu blixtrade hans svård: da sråfslaue en kula haus