Article Image
Helsingborg. — Mötet för Polen. I följd af en före gårnde indjudning af en del ritsdagsmän och Äftonladets utgifware till hufwudstadens inne wånare, att sammanträda för att uttrycka sina sympatier för Polen, egde detta möte rum den 3 d:s i nedre stora Börssalen i Stockholm. De tilljtädestfomna upptagas till cirka 1,500 perjos ner. Motet öppnades af herr Blanche med ett tal om anledningen till sammankomsten, och för reslog talaren att utse till ordförande mid mör tet friherre A. C. Naob. Kallad till till denna plats, uttryckte friherre Raab, innan Hanins tog platfen, sin åsigt. De talare, fom utom de förutnämnde uppträdde, woro: magister Sohlman, riksdagsmannen Uhr från Nerike, häradshöfding R. Carlön, ritsdagsmannen Per Rilsson i Efpö, herr P. IR. Tersmeden, viks dagsmamnen ÅRofenderg, herr v. Qvanten, frid. ÖH. Hamilton. GÖrefwe Hamilton föreslog föl tets beslut, som emottogs med lif: 1. Alt Polens folk blef emot all solkrätt behandladt, då det svoklullt öfverfölls af sina mäktiga grannar, och dess land delades mellan dem. 2, Att detta folks nu snart hundraära protest emot detta våld och dess upprepade försök att ätervinna sitt nationella oberoende, ej kunna med skål af någon förblandas med vanliga upprorssorsök, utan äro inför Gud och menniskor till fullo berättigade. 3. Al derföre afven deu nu började polska srihelsstriden, enligt vår formening, är fullt berättigad, synnerligast genom det sätt, på hvilket den senast anbesallda rekryteringen utfordes, då den begagnades som ett medel att gripa och ur landet bortrycka den bästa delen af dess ungdom, för hvilken ej lemnades något annat val, än alt fegt underkasta sig denna våldsåtgärd, eller modigt stupa på ärans sält. 4. Alt vi ej nog kunna beklaga, att Europas ofriga folk ej längesedan bidragit till återställandet af det polska folkets nationalitet, samt att vi ej kunna annat ån uttala den allvarligaste forkastelsedom osver hvarje försök af en främmande regering, alt i den nu påbegynla srihetsstriden understöda Polens förut makliga fiende. Af dessa skäl tillönska vi det för sitt sosterlands oberoende nu åter kämpande polska folket den liogsles bistånd under striden, en slutlig seger samt ernående af den nationala frihetens och sjelfständighetens valsignelse! (vängwariga bifallsrop.) Derefter beslöto de församlade att desja res solutioner skulle delgifwas furst Czartoryski för att de af Honom matte, sawidt fig göra låter, bringas till polska nationens kännedom. Slutligen e inrade ordföranden om den uppz maning till insamling, fom mag. Sohlman framstållt, och tilltännagaf att en lifta mar tills gänglig på stallet för att derå tedua bidrag. Såsom det första bidraget fick ordföranden genast nöjet mottaga en summa af 500 rdr, som stänktes af bondestäåndets talman Nils Larsson. Wid tilllännagifwandet häraf hafades den ädle gifwaren, hwars förut wisade frikostighet mot de nödlidande i Norrland och Finland man er: inrade fig, med starka bravorop. Cjter mötets slut insamlades bland de närs ———— —— —— — —— ———— ———

7 mars 1863, sida 2

Thumbnail