Bergolja och deraf beredda gaslnsinosolior. (Tivstrist för Phyftt og Chemi 1562.) Bergolja år em dlandning af atstilliga föl wåteslag, bekanta under namn af nastelin, benzol, parassin och ar falt. Den är mwanligen mörkgyön till färgen och af större eller mindre A wigt; de lättaste forterra umnehalla det största mangden brönndar olja. unwändningen af detta amne är urgammatt: wid Ninides ruiner söretommer en oljelälla, hwars aljter har anwändts i murdrulet till delz na för vmfhing fyra tusen ar sedan byggda stad; och agfalt begagnades, wid byggnaden af Ba vt ny den hemtades ifrån en bljfälla som lig ger omfring 16 swenska mil derifran, wid Cus at. Döda hafwet är bekant för sin riledom på at falt. Ur tess utomordeutiigt salta watien upps styter fran dottnen bergolja, som fi ningen, afounftar till asfalt, och i detta stelnade slick drifwer i land. Wid Nangun i Birma, rå östra indisia falfön, finnas omtring 500 oljebrunnar, fom gif mu deutving 400,000 orxufwuden olja om året. Tralten omtring BValu. wid Kaspiska hafwet är yäet rik då rljetallor; man för derifran den renaste forten nafta, och ur jorden ofduns star lysgas, som degagnas på stället till unders hallandet af den heliga elden i de derwarande zordastriska tlofstren. — äswen Crrepa har. vi jesällor, sasom på Jeniska darue, i Bäjern, Is talien, wid Clermont i Frankiile; men de äro icke särdeles ymniga. umerika eger, få widt man hittills finner, den rifaste tillgången pu detta naturalster. Sa wäl i Sydamerika fom i Westindien fanae ols jekallor; och på ön Trinidad, utanför T Orinofos flodens utlopp, finnes en liten sjö af 3 engelmils omkrets, med samma företeelser som Tv da hafwet. Företrädeswis är det lifwal Sören ta Staterna oc Kanada i Rordamerita, fom utmärka, sig för ett öfwerflöd Då berg olja, hwarom man knappast Haft någon fäns nedom förrän för några få år sedan. Under een — —