— ÄDbtttttfC ef CI artessst örlinn, truffade man, i slutet af år 1859 mid 170 fots djup, på ett oljlager; man andrirgade en pump i borrhälet och erhöll en stor mangd olja. Det dröjde fer dan ide länge innan man begynte bringa borr ningen efter bergolja i ganska stort omfång: inom ett är, wid slutet af 1860, hade man of mor tusen borrhål, af hwilka många gäfwo ett ganska itort utoyte, ehuru andra funnos fom gåfwo ingenting. Det hände ofta att hål boys rades tätt bredwid hwarandra med högst olika framgång; när ett gaf olja, gaf ett annat salt watten, ett tredje gas och ett fjerde förblef tomt; manga oljgrafware har fett sina förhoppningar swikna på sadant sätt. — Pa andra ställen bes finnes sjelfwa jordytan få genomträngd af bergs olja, att detta ämne kan famlas umnigt i gros par om endast några få fota djup. J afseende på bergoljans härtomft ör meninanne delade. Säsom fannolift antager man att detta naturalster upplommit genom en sedan linga tidehwarf fortfarande destillation of ove ganisia ämnen i jordskalets nedre lager, och att gafen har tondenferat sig i de tillfälliga rem nor, som jordskorpan innehåller, och hwilka mår banda tillkommit genom samma wertningar fom nedböjt stentolslagren oc) andra på organiska ämnen rikta lager, mot de i jordens mre ännu lägre befintliga och startt upphettade berglagren. Bland de många anwändningssätten of bergs oljan, är den för närwarande wigtigaste dess förwandling till fotogån och andra dermed beslägtade lysningsmedel. Den rå bergoljan renas för detta åndamäl genom destillering i jernz retarter. Härwid öfmergår förft en tunn olja af mycken genomträngande luft; den Har fått uamn of nafta, och är ganska flyktig och ele fängd. Di fter tomma de egentligen till bes tysnina brutoara oljslagen, och slutligen fås ges nom pastlappning af wattenångor, ätstilliga tuns ga olpjorter. J retorten återstär sedan ett slags tjura jemte kol. Jeafta begagnas dels för terpentinolja, till utolandning of oljefärg, dels underkastas den en ytterligare oestillation, fom ger benzon, ett till munga högst olika industriella ändamål börukbart ämnne; bland annat til frambringande af stera moderna färgämnen, fom likna indigo, trupo oc quercitron. ve lätta oljor, fom nyttjas till lysning, ha i sitt tillständ gul fårg, från hwilken de bcfris us derigenom att man tillsätter inemot 10 pros cent swafwelsyra och lemnar blandningen i stora blytråg att sätta fig. Syran förenar sig då ned färgamnet och andra föroreningar, till en sallning, och den ofwanpå flytande renare oljan aftappas i andra trag, för att der behandlas med 1 procents sodalut, till bortskaffande af qwar tannad fyra och en möjligen aterssående färgskijtning; många fabrikanter anse liiwal dens na sednare behandling öfwerflödig. Slutligen stoljes oljan med watten och är derefter färoig till anwändning. De tyngre oljorna lemnas att fryja, hware wid paraffin anskjuter. Paraffinkriftallerna afe sondras genom pressning. De renas genom förs nyad pressning, och derefter, i smalt tillständ, denom behandling med swafwelsyra och sodalut haraffinen anwandes wanligaft till stöpljue, som mydet wäl ersätta spermacctiljus, och litsom dess sa bafma utjeende af tamfert eller is. De i retorten qwarstannande tjärlita eller sasta ämnena begagnas till anstrutning på fartyg och fat, till mot wäta fryddande inpyring i tegel och träwirfte om till bränfle. Den hastigt förötade utförfeln of amerikansk bergolja, blott från Pennsylvanien wisar hwillen hög tommersiel betydelse denna NYA Mines raltillgang wunnit under några få är. På truwagen till Pyitadelphia fördes 12,60) centner olja är 1859; men följande året, 1550, re dan 3223,056 centner; ar 1861 steg transporten till 8392 18, och ensamt i Jannari 1812 till 120,000 centner. Starkt beckhaltiga stenkolsller stifferlag, lära afwen ha blifwit noptäckta; o fran Cair wid Ohio berättas, att man i Jannstapet af nordwestbanan har päträffat ftens olslager fom mid swag upphettning smälta lite om lad, och mid smältningen lemna 209 till : tannor för hwar ton kol. ——)— —— ——ä—ä— — Handel och Sjöfart. Djofarts-underrä ttelser: Swenska slupen Fåhröfund, fapten Hage MV