Hvem har kunnat haft den oforskämdheten all antaga denna firmaj? — henne eller honom har jag lust alt tala med,? yttrade majoren häftigt. Emellertid berättades öfver hela staden, att friherrinnan 2. var författarinna till denna roman, som var under all kritik. Nu förkastades till och med hennes; förra arbeten, som förut varit upphöjda till skyarne. Många, som icke egde sormåga alt skrifva en enda rad korrekt på deras modersmål, upptrådde som hennes domare och domariunor. — Nekom det icke — dessa nålstyng, som man riktade åt henne, gjorde ondt, mycket onldt (Forls.) —— — A—0