lemna hemmanet åt dem medan han ånnufefs de, mot förbindelse af dem att ömt wårda fin gamle far till Hang död. Men den gamle bonden skakade alltid på hufwudet, då dejfframe ställde sin önskan och bad dem wånta til mår ren. Då wåren fom och sparfwarne, fom byggde bo undcr ladutaket, fålt ungar, tog bons den dem från boet och släppte dem i en bur som hångde utanför fönstret. De gamla spaaf. föräldrarna kommo snart till buren och flögo in och ur, för att mata fina ungar. Slutlis gen fingo de fmå sparfwarne fjädrar od funs de flyga. Då passade bonden på en gång och stängde luckan på buren, hwarigenom han ye kades fånga det gamla sparfparet och derefs rer lät han de fullfjädrade sparfwarne flyga fin kos. Hela dagen flarade de gamla fon larne i buren och sökte förgäfwes an komma ut, för art få någon föda, mm deras ungar bar de öfwergifwit dem och lato de gamla fivåkta. Sluttigen ätergaj den gamle donden fparfpa ret fin frihet, i det Han fade till sina söner: PSMeu att fånga de otacksamma sparfungor ne, få att de må funna lida sitt straff. När i lyckats taga dem, få sägen mig tilll Jag skall då öfwerlemna hemmanet åt er. WAR . VC