Helsingborgs-Posten – 21 november 1862, sida 2

— Konstitutionsueskottet alärer beslatit i särstilde meworial till riksstånden anmäla de 9 förfta bland de 27 förslag till grundilagsåns dringar, hwilka wid sednaste riksdagen antogos att hwila till grundlagsenlig behandling wid innewarande riksmöte och äro uppräknade i 88 S af 1860 ärs riksdagsbeslut. Dessa 9 forslag äro följande: Om ändring i 11 och 12 88 regeringsfors men, angående statsråädets hörande öfwer för: bund med främmande makter. Om det tillågg till 12-88 tagermngzaformten an konungen ide må utan rikers stäåndere jun tycke biifwa regerande jurste ar u lanask tuat. Om den ändriag i 28 regeringsformen att till wissa destållningar må funna utnåantnas bekännare af annan troslära än den cena ewangeliska. Om den ändring i 310s regeringsformen. an äfwen andra af städernas innewånare än borgerskapet må ega au deltaga i wal till borgmästase. Om ändring i ässkilliga grundlags S8 rörans de riksstyrelsens förarde i wissa fall. Om ändring i åiskilliga grundlags ans gående rikadags hållande bwarje år. Om ändring i 52 regeringssormen och 24 5 riksdagsordningen, angående tillförordnande al bondeståndets setreterare. Om en redaktionsförändring i 85 S reges ringsformen: Om en redakrionsförändring i 90 K reges ringsformen. Dessa förslag torde redan nästa lördag funna till rikostånden inkomma. (A. B.) — Stånes enskilda bank lärer med den 1 inst. december öppna ett afdelningås eller kommissionskontor i Hwellanda. — 3 Cimbrishamus-bladet läses: Onsdagen den 12 deanes u:gingo trenne fi skare från Bafkemölla fisliäge i båt, ungesår midt för Tjörnedala, för an ilandberga sina s. k. Mlhommor. Brottijön wråkte hög mor den flacka kusten, och under arbetet med upps tagningen af den tunga redskapen, kamrade båten och wände kölen i wådtet. En arbårbes sänningen räddade fig i land genom simning, den andre som med all den kraft dödsångsten gifwer, hakat sig fast wid kölen, slungades jemte båten upp på kusten; men den tredje, Christen Niljon, blef wågornas rof. Liker hittades dagen derpå i sqwaJlpet wid stranden. — Om ESyuerige, och dess konung förekomma några wänliga, ja, warma yttranden i en uti London nyligen utgifwen bot: Northern Euros pe (Denmark, Sweden, Nussia), fat, social and political, in 1851, by Capt. W. F. Å. Vau rie. Efter att hafwa omtalat en audiens hos konung Carl XV, wid hwilten han hade den äs ran öfwerlemna till konungen ett af sina tidi gare arbeten om kriget i Jndien, fortfar han: Carl XV fastan af franst härkomst, motswarar fullkomligt föreställningen om den swenska far rakteren. Jemte fina många älskwärda egenslaper, eger han wida mera energi oc beftåmds het än de flesta krönta huftwaden i Europa. Cu förening af de ffandinaviffa rikena, menar Hr L., skall ej möta oöfwerwinnerliga swarigheter; det måste derföre wara Englands uppgift, att sluta ett fast förbund med de tappra norrimane nista folkstammarne, och om detta lyckas, få fkall bet mera än någonsin förut förmå behereska