Helsingborgs-Posten – 27 oktober 1862, sida 2

Den 27 Oktober. Hwar och en wet att pressen är till för allmänheten och icke allmänheten för pressen. Hwar och en wet äfwen att de många olika delar, som utgöra detta stora hela, bafwa olika åsigter, smak och sinnelag. Deraf följer att få publicister gifwas, fom wåga yttra sig fritt och öv: pet i tidens frågor, utan att finna mots ständare. Deruti ligger intet ondt. Den ene fan misstaga fig likawäl fom den an: dre, men om både den ene och den an: dre äro uppfyllde af nit att finna fan: ningen, skola deras strider endast tjena till att framdraga den. Det är ingen fram att blifwa slagen med öfmertygel: sens wapen, och illa handlade den, fom offrade fin öfwertygelse för den lumpna äran att få behålla fifta ordet. Genom tidningarnas strider manad allmänheten att taga de olika åfigterna i närmare öfwerwågande. Hwar och en hyllar nas turligtwis ett parti och striden öfwergär frän tidningarna till allmänheten, inom bwilken den slutligen utageras. Detta fan anses wara den fria pressens egents liga bestämmelse. Men ofta är allmänheten delad I par: tier, hwilka mera af personliga intressen än begär att gagna det stora hela, om: fatta en framställning med blind tillit under det de med lika blind owilja re: dan på förhand fälla förkastelsedomen of wer en annan. De förwexla en perfon med hans idcer och) fe utt hans uttalas de äsigter endast den gynuade männen eller den hatade owännen. Detta är mycket orätt. Men menniskan will gerna hänföra allt till sig sjelf. Det är uu en gång få, att hwar och en af of be traktar fig fjelffåfom en samfundets fpe gel, od) man tycker att hwad fom är be qwämt för en sjelf äfwen är lämpligt för samhället. Om det wore nödwändigt att en pere sons handlingar skulle öfwerensstämma med hans föreskrifter, skulle nog få el: ler inga finnas, fom ftulle funna anses befogade, att definiera en dygd eller stifta en lag. Alla wära dygder och lagar äro likwäl hemtade från maximer och bocker, hwilka kunna kallas tankar, icke från handlingar. Må allmänheten owäldigt döma öfwer hwarje publicist. Han kan mena wäl, äfwen om icke hans förmåga motswarar hans goda wilja. Må hwar och en ifräga om samhället endast afse det stora od) rätta och bortkasta partis