Helsingborgs-Posten – 19 september 1862, sida 3

Ett grundlagsenligt sätt att afbugs ga den gordiska knuten. (Någe om Reform i repräsentaschonen okk om adelskap.) Wäldärne Härr Kafjten Puff! Säm mann nu gynum dan wällsignade tryltfriheta fann få yttre jure tanter röranee allmäånne åmnen, utan te wara Rixdaxmanu, så får ja ödmjukelien annhälle, att Härr Kafften låter följande förslag eller proposishhon — ma mann änn will fallet för — tomme till oUlmäns hetas kunslap. Ott emdan ja inte å nan wånn eller ammatör, såsom di un för tiden plar säja, utaf långe ommswep, få ffa ja genas tomma framm måd minn oförgrivliga menaug. Då di nu här i Ewarje har sa myttet bräk oft hufwebry för te bli af mäd dä nuwarande reprajentascyonssatte off-då di hyser stor fruts tan för att ej di s. k. olita stannena — Nänns tro di å oomkullruugkeliga för di heter stånn — ffolu willja gängte någe måd sina pridlegjer, off att således ej den nve repråfentafdjonsrefårmen sla kunna gå igunum; sa ffa ja före te å måd Gruundloda i nafwen, milla I fördigå ende sagdt i wisse pungter tala wekatt arunue na tåttre, wisa, att Kunglige Majeståt fon, utan eons bifall, putwinga då senfålige Emwäns jke Fålte en repräfentaschonsföräuring. nligt YÅegeringesarmens 37 -FI ager Kånungen ratt, att i Adeligt stand upphöja män, fom genom trohet, tapperhet oc drgd, lärdom och vitiffa tjenster glort fig af Kånungen oc Ris tet fvunerligen förtjente. Nu unrar ja just, om inte Swänsse fålke från urminnes tider warit utmärlt för sin trohet (fe åwananförda paragraf!) mot sin Konung. Således fintle Kännungen funna uprhvia (1) hele Swånske folke te adelsmån. Oit att adelslape inte ä någe ie halle på nu för tiren, derpa fe wi ff ta örempel; — för öfrit å fälle ett helt fälk mere än ett indvidunm, fom wårn pastor plär säje. Off fen olle wore adelsmän otk säledes hadde samme privlegier, få wore dä fälle fn ... jag slulle inte få ta till ords... omm inte repråsentaschonsföränringen slulle gå igjynum. Utom dä att detta wore gjort — wilket wa dä fåm jag egentligen stulle wife, hur dä stulle gå te — få kann mann okkså häraf fi, att Kungen ensam kann lagligt änra någon åf Grunnlaga, utan staunens bifall, hwiltet ju å anra sia ä olaglit. RE Härr Kafften tör kanske unra på, hur ja, fastan simpel bonne, kan kommatere så bra, som ja gjör; i så fall ska ja upplyse, att wi på jwårt Sockenbiblictek har Almqwists Rättstafningslära. Men efter bota stawar wi inte, tv fi warn pastor har sagt, att Hamre pus Tullberas MNättitafningslära å mycket bättre för oss bönner. Telknar Härr Kafftens mjuke tjänere R. N. Nämdeman. (Kapt. Puff.)