Helsingborgs-Posten – 5 september 1862, sida 3

Ringheim, Ryttm. MA Sjökrona och Landtbr. Jöns Bengtsson i Kungshult; för Kor: landte brukarne Renard och Per Nilsson i Kattarp sit häftläkaren Hallander i Allerum för Ladugårdss produkter: landtor. Lars Nilsson i Fleninge Gunnestorp, insp. Erlandsson å Kulla Guns narstorp och insp. Romderg å Rosendal; för Plöjning: nämndem. Nils Hansson i Fleninge, insp. Hammarlund å vydinge och laduf. Jöns An dersson i Steglinge; för Slöjd: kassör Bothen å Höganäs, landtor. Petter Persson i Allerum, frus arna Bothin, Natt-odh-Dag och Grönfors å Hö ganäs,landtbr. And. Jönssons hustru i Nybo och mamseli Lindström å Höganäs. Härefter streds till diskussion öfwer de upps ställda frågorna. Första frågan : Hwilket är för den mindre jordbrnkaren det mest lämpliga circulationsbink? befwarades af Dr Ningheim i ett längre anförande, hwari talaren framhöll de goda refsultater så i fedligt fom etonomistt hänseende, hwilka warit fruften af det af talaren injörda cirvenlotionsbruk Hos torpare och brakare a egendomen Etora Halla i Westergöthiand. Att uppgifwa näs gon wiss circulation för all jord ansag talaren omöjligt, då jorden är högft olika, men wille dock yttra fig om hwilken cireulation fom han för sm del funnit wara den bafta. God jord egnade sig bättre för circulationsbruk än mager jord. Med ledsnad Hade talaren funnit att jords brufare här i provinsen haft all fin jord fame tidigt besådd; genom ett lämpligt civculationss brut wore talaren öfwertugad att till och med mera säd skulle erhållas, fastan då en wiss del af jorden hwarje är lemnades obesädd. Circulationsbrukets införande medförpe första året liten aftaftning, andra året likaså, men sedermera ös kades produktionen. Löjtu. v. Platen mille endaft tillägga få ord till den föregående talarens utförliga anförande. Ausåg att man ide borde få nteslutande, fom ster, lå säd. Wanliga inkastet, som möter emot circulationssystemet och ett i det hela taget bättre brukningssatt of jorden, är: jag far för litet iord. Denna asigt jyntes talaren alldeles falsk. J England t. er. sitter den mindre jordbrufas ven med 10 a 12 tunnl. jord och är wäl ber gad, då genom circulationen han alltid har tills räckligt med gödsel och besar endajt den jord fom är i full kraft, hwilten ofta gifwer honom tredubbel afkastning å lika rymd emot hwad han eljest kunde förwänta. Såttet huru ett allmännare circulationsbruk skulle funna winna utbredning, ansäg sig talaren icke denna gang kunna eller böra närmare utweckla. Hänwisade emellertio på Kattarps socken såsom egande dez öf werhufwudtaget bäst skötta jord här i tratten. Åyttm. Sjökrona ansäg, i lithet med den förstn. talaren, något bestämdt circulationssätt för all jord ej funna uppgifwas; ifrågasatte tillika om a t. er 10 tunnl. circulationsbruk i all: mänhet wore lämpligt, då många ffulle få swårt att lägga i skisften fin jord fåsom marans de högst olika lerblandad o. s. w., hwiltet åftadkomme willrådighet Has jordbrukaren. Nämnde ockfå Kattarp såsom egande en utmärtt wäl häfdad jordrymd. Riftsdagsm. Ola Jönsson wille, ehuru Han fann det frågan kunde wara tillräckligt uredd, lifwäl, med anledning af den sistföreguende tar arens yttranden, hafwa uttalat den mening, att jan ansag det lita nödigt för den mindre fom törre jordbrukaren med träda, och att säledes