Helsingborgs-Posten – 19 maj 1862, sida 2

— —n— — e — ———— —— — — — meddelat en artikel of Adjutanten Fu:st Wittz genstein. Bland H. Höghets många befynnerz liga asigter finna wi åfwen förswaret fr froppår straff, Dwilta, fäger fursten,medfas otaliga fördelar till följd af lättheten att använda dem och den korta tid de taga i anspråk. Man fan anwända dem bivuaken wid hwarjepalt, Huru fort denna än må wara, samt till oc med uns der fiendens eld, och besparar fig wilyftiga och tidsödande åtgärder. Furst Emil Littgenstein har tänkt på Tyska: wi ha saledes ingenting med honom att skaffa. Men det är obehagligt för oss att fe, att dessa barbariska äsigter, fom fremlingar uttala om hwad den Ryste officeren och soldaten behöfwa, bli öfwersatta och finna plats i en tidning, hwars redaktion förwisso icke blifwit er anförtrodd i ändamål att sprida otunnighet inom wart militärstand oh förfäkta asigter, fom utgöra ett fullkomligt och upprös rande misskännande af hwad som anstar den ry ske soldaten, lilasom af alla samhällsklasser. — Iournal des Debats innhåller en artikel om den refflade kanonen, och de jemförelset mellan olifa länder, tidningen gör rörande detta wapens förbånring, tydas utfalla till Frank rifes fördel. Churu man ide wet rågonting tillförlitligt om de senaste forsök, fom blifwir anställda med den hittills hamlighällna, förbåus rade franska kanonen, tror fig doc artikelns förs fattare, Raymond, funna jörsafra, att den i Lorient profffiuma 30 pundiga skeprskanonen ar der bästa. Den skjuter med frutloddning af 42 filogramer granater af 45 kilogramers wig!, med hwilfa den vå 1000 meters afständ genom borrar 12 centimeter tjocka jernplåtar. Den år uppfunnen af öfwerste Freville de Beaulieu, den refflade fanonens fader, och hufwudförbättvingen skall bestå deri, att kanoner baktill är försedd med många små öppninga, hwariges nom gasen till en del uftrömmar och tefylerin? gen betydligt förminskas. utan Faftrafren lider deraf. Ett mannskript of Luther. Den fö som samlare af litterära sallsyntheter bekante botbandlaren Stutsch i Breslan har luckaats lif wa egare till en ordjprakssamling, egeuhändigt upptecknad of d:r Miertin Luther samt omfat: tande 33 sidor i ottavsormat och innehallande mer än 500 ordsprak. Manuskrytets äkthet ffall wara otwifwelattig och engelsnån lära res dan gjort höga anbud för att tuma komma i besittning af boken. Ett besok i Abrahams avd. Prinsen af Wales är för närwarande stad pa resa i det Heliga vandet. 3 en engelsk tdning finna wi infördt ett bref om hans resa, och hwarur wi meddela följande: Prinjen we i Hebron på samma gång wi woro der. Har ech hans swit erböllo tillstand att besöka gyttan Mac pelah, Abrahams begrafningsplats. Prinsen och hans swit åro de jörsta tristna, om fatt in träda dit allt sedan torstagens tide eller nära 700 år sedan. Allt befanns i hsta ordning och mot grafwarnes widmakthallame kunde ej minsta anmärktning göras. Adrapam, Jsaac, Jacob, Joseph, Sara, )ebecka och Lea äro bee grafna der. Twanne scheiter sölte ställa till oreda och gafwo högljudt luft åt fi wrede öfwer att fristna tillätos tomma in gruotan. Men guvernören öfwer Hebron wisade selj ut ide terna och ställde allt tillrätta igen. — — — Prinsen hade en ordentlig arme af följeslagare ———— —— — — — — —— ———— —