Delsingborg o. 10 Mars. — Skandinavism. J Köpenhaanmstidningen Folfets Niefe af den 8 Mars, hwilken händelsewis fallit oss i händerna, fåteg under us brifen Gharivari följande föga wänskapliga avickheter: Dampskibet Dsfian afgik i Tisdags mor: ges förste gang efter Iengere Afbrodelse till Sverrig. Da wi nu altfå kunne haabe, at venskerne med fadvanlig Hoflighed snart wil le giore Kontravisiter, er der at vente, ar den beljendte Overskrift: IJuftitsfag. En spensk Tjenstekarl eic., vit komme til at figurere i Dagbladene med det aller förste. BVed en Maskerade, fom fornolig ajholdes for svenske Tjenstefolf, havde en Person fact den udheldige Jdee ar vise fig i Pjerrrodorzat med virfelige Rundebiod i stedet for Knapper i Frakken. Jnden 5 minuter var han omrins get, oy samtlige Knanper Vare opedte af huns grige Evenffere. Naturligtwis uppdufar det wärda Danska bladet dessa smutsiga anråttningar i den öfs wertygelsen att, hwax man ån må prata om förbrödringen emellan de Skandinaviska folken, få finnes dock i Danmark en publik, hwrken med lust och glädje fer, att vet fjöre svenske Nabofolk smutskastas; och sannolilt är det icke första gången fom dylika grannläler af Hols kets MNisfe blifwit serverade. Når, säsom icke sällan händer, en tesande swensk I Kdpens hamn på gatan blir förföljd af en BGadedreng med utropen ESwenfe Gaumv, ESwenffe NRadd m. fi. af dessa oöfwerttäffliga oqwi dinsord, hwilka liaga få lost på Köpenhamns: mobbens tunga, få fan man ursäkta sådant af både intellectuella och rent historiska skä:, men man fan ide utan barm läsa komponmtioner i samma anda i en offemlig tidning, hos bwars utgifware och skribenter man wål bör kunna förmsätla en hett annan bildning ån gorflyrge lens och trashankens. Wål är det en berrofs lig sanning att många af wåra beflaganemår: da landsmån, hwilka of tjenstehjonswårfwarne eller, säsom de bår ganska delecknande manlis gen kallas, flafbantlarne, medel fagra före: sreclingar om höga löner och framtida tifedem, blifvit lockade att i Danmark föka fin föda, grynt gäckade i fina rörhopvningar, bringats ifrår den ena ytterligbeten till Ben andra oc slutligen råfat in på brottetå wäg; men HOJ år det bra oådelt, ja ussellt, att göra fig luftig dis wer de arma Swenffe Tjenfefoli åfwen vm be åro hungrige. MÅ detta un en i Dans mark mycket spridd och omtyckt tidning öppet uttalade hån öfwer Swenskar, som i Daamark söka arbelsförtjenst, blifwa en warning för wås ra hemmavarande Sweuska arbetare aft förafta hwaoch en fom söler locka dem att utbyta sin lugm, om oc mödosamma lefnadsällning i Swerige emot det sannolikt hetande ödet att, tots alla wackra löften, omsider få hungra i Danmark och möjligen blifva föremål för IuRitsfager)famt till på föret effentligen hänas för fin olycka i ett land, år hwilfet man söfer öfwertala dem att jälja det dyrharaste, den fat ige äger: förmågan och lusten att arbeta! — Fotografisk GlasbildersAtelioer. Wi vilja sästoa wåra tåsares udrmarksamhbet vå den if berr C. H. Kofle tells i ason, ä Hötel de Moberg, annoaserate föreroromug af en fome