Helsingborgs-Posten – 29 november 1861, sida 2

tion. Jnuti sjelfwa tornet är uppbogdt af time mer i dess ena hörn en ställnig, som motswarar en byggning, 5 wåningar hög; ifrån öfra mår ningen utgår, åt sidan till, en wåning bwarpå sinnes en jönsterkarm med vost. När nu bergs ningsaniraljen skall anwåndas framkommer en person med en lädergjördel omtring lifwet. Bak i gjördeln är en ring fastajord och en krof; t ringen fästas det omtaldta jerndlocket och ä fros fen fästas den upprudlade finan. Personen har om valsen en ögla af tåg och tager nu den meranämnde frybfrogen, kastar den i wånins gen n:o 1, går derpå upp i denna och tager då siegen med sig, kastar den upp i n:o 2 och så framdeles tills ban bar nått alla wåningarne, ban kastar då öglan fring fönstervogen, ör bloc. ket fast i öglan och fastar båda åndarne af det i blocket löpande repet ned, i ena ändan faftgös res bergningssäcken, i bwars nedra ända en line är fafigjord för att bälla den ifrån wäggen. En man stående på marken bissar linan upp, medan den andra båller den från wäggen; tif oc med 2 personee ifrån denna böjd stego i säcken och nedfirades endast af en man, utom den fom völl säcken ifrån wäggen. Apparaten är enfel men at mycket god beskaffenbet. När fråga blef om forutfangens upptagande begagnades äfwen frybfrogen af strålföraren. Denne war liksom bela korpsen klädd i en blä rod och meo swarr fast af läder famt med ett låderbålte omfring lifwet; men strålföraren bade i sut bälte en vre i läderfoderal, Yran mycket lik en äntringsbil, med yrblad framåt och bafs till med en krummböjd pif, och man försäkrade att strälförarne ofta fick begagna denna, dels för att skaffa fig plats med bladet och dels för att baka fig faft med piken. Dessutom hade srålföraren en fina bängandes i bältet, för att uppföra slangen, samt en i lifbet med kavallerielo fouragesrack upprullad tina öfver bögra arten för att dermed berga fia, i bändelse Art hans reträtt af elden blef afsturen. Då allt detta war besedt, wisades huru te legraferingen tillgid. J löjtnantens wadtrum war apparaten upvsatt; Den bestod af, om wi få få säga. en flags skänk, bwarun apparaten bes sanns, ofwan på denna stänk fanns twåänne fics ra skifwor oh twenne mindre, på de förra war bela alfabetet måladt, bofstäfwerna i ett wisst afftänd ifrån bwarandra; omkring frihvan war en rand af metall, och i samma rand ett bak för bwarje bolstaf. J midten af ofwannämnde skifwa war ett handtag, rörligt från höger till wenster, med en arm, som gick borizontelt öls wer slifwan och utöfwer randen. När den elefs trista fedjan war fluten, få flyttade den teles graferande bantaget, och nedtryckte det i det bak, som motswarade den bokstafwen ban wille ans ipda. Han telegraferade för de deputerade iill alla civilstationer, med ordres att de ifrån N:r 4 till oc) med 6 skulle uprgifwa fationbefälbafs warnes namn, och i nummerföljd komma också swaren; derefter telegraferodes stationsqvarterets namn, bwillet också i ordning försiggick. Swas ren kommer på den lilla skifwan, hwarest en wisare utwisade bofstäfwerne för swaren. Den ena stora och deu ena lilla slifwan war för de militära och den andra stora och lilla för de cwila stationerna. Jnom alpbabetranden, på de stora stifworne, jans en annan rad med tecken, fom utwisade skorstenseld, buseld, i bwilket qwarter, gata och 11. husnummer elden war oc slötr med order godt gett; när handtaget bwilade här, war telegraferingen slut. På bwarje station war, säsom gif afts tecken en dubbel klocka fom stod i förbindelse med apparaten. En gång ringning med flocs fan betyder gif aft, att hufwudstationen mil tas la wid den eller den fslalionen esleralla; men 3 ringningar efter hwarandra, med litet uppebåll mellan bwar, betyder eldswäda och mans fravet bör wara färdigt på stationen. Att flera af dessa anstalter ej kunna anmwänsdas i fmästäder är aifvet, men mycket fan och bör försötas för att funna enfelt men säkert fom ewen befämpa ett få förfärligt element fom elden. En magiler Julius Möller från Köpenhamn ämnar Söndagen den 8 December gifva en reprtesentation å härwarande theater. Herr Möter, fom bildat fig efter den widtbekante professorn grefwe Dödkler, har, enligt danska tidningar, med fort bifaå gifwit represemtationer i Köpenhamn och i flera danskaprovlnser. Herr Möller har äfwen warit elev wid Kongl. iheatern i Köpenhamn, och lärer komma att uppträda i damedrägt, i en spansk dans. (Fun ny tidning DrefundgsBlader var här utfommit, och enär i tidningen utlofwas zatt wåra läsare siola erbälla ett profnummer deraf blifwa de sjelfwe i tillfälle att derom bilda fig ett omdöme. Olyckor till fjös. Den 23 Nov. har brigs gen Union, kavt. Zimmerman, strandat wid Fallerbo. Sfepvet wraf. Besältningen räddad, Rotterdam d. 23 En swenskssskonert, kapten Nordsström, fr. Antwerpen destinerad till Swe rige med olja och blybwitt, bar i när strandat. Det har förlorat ankare och roder samt är läck. Man är sysselsatt med def aftadling. Fartyg od taft forsma troligen att säljas. — D. 26. Friendschaft Schiller (2), Boer, från Landskrona med ärter, har inkommit swärt skadad. 3 Göteborgs H. T. läses d. 26: Efter den orfanlika storm, fom i fredags rasade bäroms frina, bar nu ingått underrättelse om flera olyckshändelser, bwilka iimat utmed wära fuer. Sa förolyckades natten till nämnde deg vå Danbolmen, belägen wester om fiskläget Hellwifsstrand, preussiska skonerten Den 28 Suli, fapten Knävpet, vå refa från Hartlepool till bemorten Stettin med stenkolslast. Befätts ningen räddade fig un storbäten och bar ans fommit till fiskläget Halla. Fartoget är wrak, men en del af riggen bar bergats. — Berörde dag vå aftonen sirandade på Tistlarna ffoners sen Catbarina, kapten Jongedloed, bemma i pavpenbura oc) på resa frän Antwerpen i bars last. Besättningen bar räddat fig, med undantag af en man, fom wid olyckabändelsen omkom. Fartyget är totalt sönderslaget, men riggen bäller man vå att berga. — Till Marstrand bar inkommit Rostockerskeppet Theodor Bok, fapten M. P. Möller, från Newcastle med last af kol till Köpenbamn. Under stormen i Fre. dags bade fartyget mellan Skagern och Norge fasiats vå sidan, bwadan mesanmasten och fors stangen måste kapas, wid bwilket tillfälle bås tarne m. m. gingo ofwer bord och fanstflädnas den betodligen stadades. Ängjartyget Ströms siad bar afgån för att bogsera skeppet bit till fladen. — På Elfshorgesjorden har inkommit