Helsingborgs-Posten – 15 november 1861, sida 2

hädes. Han stulle med egna ögon funnat fe, att Carl XV är en af wår tids mest vopuläre monarfer; och att bang popularue: inom Swes rige ej är mindre ån den fom dronning Victos ria af England med få mycdet stal ätnjuter; och ban skulle sannolikt komma tid den flutfatfen, an om de demofratfta instuutionerna i Norrige, bwilka äro nåra nog republikanska, lämpa fig för norrmännen, deraf likwäl ide med nödmwäns digbet följer, att de äro anwändbara för Swe rige. Swerige bar fina gamla bissorlsta mins nen, det bar äfven en aristokrati, fom är för mäftig och äfwen för populär att få tätt funna undanföras. An mera, det finnes bos oss ett annat konservativt element, fom förtjenar att bli kändt och taget med i beräkningen; jag mes nar bönderna. Oberoende under århundraden, oc) i närwarande hund egare till mer än half: wa jorden, har swenska bondefändet liksom as deln en fjerdedel i landets representation. Wi finna ide fällan bondeständet wara mera emot reformer än arislokratien; men inom alla flag: fer i Swerige finna wi alltid samma frihetss farlef och tillgifwenhet för sosterlandet. Swenffa jolket litnar i många afscenden det engelska, söredrager äfwen, liksom det engelska, fribet iramör blon jemalifvet. Ware det långtifrån mig. an wilja panå, det inga förändringar i wårt represemationssynem äro af nöden. Twårte om, jag anser dem wara fullkomligt lika Mycs fet. i konungens intresse fom i alla de andra samhälloflacsernas; men för att utföra dem på en lberat grundwal och i öfwerensstämmelse med wär uds anda, är det nödwändigt att de widtagas i förening med den werkställande mats ten, fom fan utöfwa starkt inflytande på alla de intresserade partierna, medan bon amvänder alla de lagliga medel fom stä ul bennes före fogande. Wi wamade att The Times fule ha uttalat fin asigt rörande den fandoinawifta frås fan. Dm en nåra allians med de nordiska nattonerna anses wara at fördel för England, få är det af fort intresse för detta samma, att war flotta blir få stark fom möjligt, od att Englands allierade år herre öfver bada fivore na af det fund, fom sliljer Nordsjön från Ö. nersjön. Jag wet att war nyligen få måkrige granne i ofter flulle med motwilja fe en flans dinawisk enbet; men 1 Europas nuwarande tilständ oc) framför alt i Rysslands nuwarande belägenhet, tror jag ide att det skulle riskera ett frig, fom mäste blifwa europeiskt, för att bins dra enheten. Den sannolika följden för Rygs tand, i bändelse af ett sädam krig, slulle bli Finlands förlus på samma gång fom Polens. Swarigheterna för Carl XV skulle uppstä, när tiden orc-c tunc JO oronanoct Af de inrc före bindelserna mellan de tre länderna, och särskildt dem nellan Swerige och Norrige. Men, då de wäl blifwit öfwerwunna, få war öfwertpygad om att Europa 1861 skulle resveftera de tre standinawista nationernas önskningar och fria wal. Skola. Forstkandidaten och landtbrussskolesöreständaren Olof Aler. Norin (hwars adress är närmast och omedelbarligen beröra det pra ktiska lifwet. — Klagomännen frän Wormsö. I Aftonblas Det läses: De fem bönder, hwilka redan på förs sommaren hitkommo såsom deputerade från den swenska befolkningen på Wormsö, för att Has ga fin nöd och söka unverfa någon swensk bes medling genom hwilken ryska regeringen kunde egna någon narmare uppmärksamhet åt det förs tryck och den omenskliga framfart, hwartill bas ron O. Stackelberg gör fig skoldig emot öns ins byggare, hade under många och för dem mye fet långa månader ide förfport någon werkan af de ödmjufa framställningar de gjort bos Swerges fonung personligen och hos swenska utrifesminifteren ; och af swenska pressens fram: stallningar i ämnet hade de ide fett något ans nat refultat, ån baron Stackelbergs hitskickade besonuerliga skrifwelse, uti hwilken han gjorde ett i sanning oförsynt försök att skildra sig sjelf såsom ett mönster för godsegare samt taga hes der och åra af flagomännen. Emellertid började de, oaktadt de för öfrigt trifdes godt, att på senhösten grivas af en stark hemlängtan och oro öfwer saknaden af alla underrättelser från fina hemmawarande. I mide ten af Oftober woro de redobogna att, utan all slags såkerhet för fina perjoner, på ett förs föf segla öfwer till Wormsö, hwilket Aftons bladets uigifware doc ansäg fig böra afböja, isynnerhet fom anledning war at förmoda, att framftållningar törande deras angelägenhet blifwi gjorda i Petersburg. Nägra dagar der efter erhöll också Aftonbladets ulgifware fullt tillförlitlig -fånnedom derom, an härwarande ryska ministern i en skrifwelfe till swenska uts rifesministern meddelat, att ryska kejsaren bes nädat de ifrågawarande bönderna, för den förs jeelse, fom enligt tysk lag skett genom deras res fa hit, och tillätit att de återwända till fina hemorter och inträda i besinningen af fina före ut innehafwande gårdar, utan att godsherren eller någon annan skall funna på något fått förfördela dem. J sammanhang härmed ere hölls frän härwarande ryska beskickning ett pass, hwarigenom de karakteriserades säsom i råtta ärenden stadda och ställda under myndigheters nas skydd. Aftonbladets utgifware wille emellertid icke tillråda dem att med denna nog knappa får kerhet afresa, men wille ide heller, (sedan han derom rådfört fig med redaktörerna af de iwå dagliga tidningar, fom wisat intresje för dens na saf, Polts och Jnrifes Tidningar och Dags ligt Allehanda) afräda dem derifrån, utan uppe stållde för dem oet alternativet : att antingen bestämma fig för att för alltid hår qwarstanna emedan någon större säferhet efter all sannolikhet ide stode att uppnå, eller också att förs söka hwad garanti det nu gifna löftet innebus re; walet kunde endast de sjelfwa göra, med rådjrågande af sin egen erfarenhet. sitt fame wete och sit mod. Efter mogen öfwerlåggning walde de det sednare. Wi böra hoppas, att de ide få anlednina