Helsingborgs-Posten – 21 oktober 1861, sida 3

fan bar berr Rivo dEbro lätit deröfwer upp: färta en skrift oc) afrest. — pater Paesaglia är afrest till Poggio. Monardia nationale, förmåler, att ett möte egt rum mellan ungerska officerare i Genua. Bourbonistiska forrespondensbyrän i Dear seille meddelar en, daterad från Neapel, men troligen i Marseille författad skrifwelse af den 13 Okt., bwaruti underrättas att, sedan 3 das gar, icke midre än 143, dels bourdomisliska, dels utländska officerare bade afgat iill det s. a 2 9 te neapolitanska, för att derstädes under Borjes ledning organisera upproret. J följd af ncapolitanernas förkärlek för det lysande hofprålet hade för stäthallareposten blifs wit bewiljadt 3 million reprefentartonspennins ningar, Cialdint bar ywarken haft iid eller lust, att staffa neapolinanerna förlustelser; han har deremot bopsparat 450,000 duscater för att ans wåndas till allmänt nyttiga ardeten i Neqpel och för att bereda arbetssolket förtjenst under wimtertiden. Rypland. Enligt ett telegram, efter en korrespondens i Oresdener Journal, förmäles från Polen, att Den af menmskor, va Stofciufos dödsdag, uppe fyllda fyrkan annu på aftonen war tillspärrad of motitärer, a:t ingen fit lof att aflagsna fig, och art fanoner dragits upp pä de allmänna platserna. Deremot, enligt stathällare vamberts prokltumatien, befamgorer, att regeringen warit nödfafad art anwanda wapenmaki, för att åters sallanlunnet od) ordningen. Sluttigen uppförs drar färbållaren en hwar fredälskande invånas ve i Stonungarifer att tillsluta öronen för hwarje locketje tull agittation; ban förmanar fambjefäs derna att balla ett wafsamt Öga på deras hus folf, och lofwar att, få snart möjligt är, uts wersa kejsarens upphäfwande af betägringstils ständet, på det man må funna förta Polen föms ma to åtnjutande af de gifna institutionerna. Telegr a mmer. Königsberg d. 17 okt. (Ö. Nachr.) I dag mar ordensdag för riddarne ar Swarta Örns orden; lonungen emottog medlemmarne af däda landtdagens bud. Han lackade dem för deras infinnande, och fade att sestens betydelse läg derun, att Preussens konungar emottaga kronan af Gude nåde; derföre wille han i morgon från Guds bord såna fronan på sitt hufwud. Kros nans rättigheter woro oantastliga, likwäl woro de nu omgifna af nya institutioner. De depus terade woro hans första rädgifware, till deras råd wille han lyssna. — Det är fråga om ins råttandet af en ny örns orden. — J afton gif wer staden Königsberg en feft. — Den 18. Ål. 10 började fröningåbögtdligbeterna. På tribunen, hwarest konungen es mottog de deputerades och provinsialständernas belsning, höll konungen en tal. Han uwecklade deruti fin uppfattming af hwad fom angick den preussiska fronan, tackade för den honom, wid bans thronbestigning, wisade tillgifwenbet och förlitade under alla förhållanden på folkets tros bet od) beredwilligbet att uppoffra fig, under hwilfen törtröftan ban bade assagt fig arföhbylls ningen. Mot yttre faror, fade ban, fFall min toppra bär beskydda fäderneslandet; för de inre stall Preussen blifwa bewaradt, iy den cc nigbet mellan Konung od) Folk, fom gjort Preuss fen mtarkt, fal bestä.