Helsingborgs-Posten – 9 augusti 1861, sida 3

— QaA— drifna. Beauregard har icke kunnat begagna sig af fin seger, emedan äfwen på hans sida forlusten war betydlig. Angående nederlaget wid Manassas yttrar Tanes: Det ar en sulnändeg seger, en fer ger Hf den wid Austerlitz. Hela artiheriets material, wapven och förrad har jemte intantes riets wapen blifwit ersfrade af Sydarmeen. Då) bwad skall följcen blifwa häraf? Jngen stall funna bysa der hoppet, at! i fälsd aft dens na seger skall slutas sred. Detr sfar blitwa fort jubel i bela södren och hela norden fall fom: ma i rafert, men wi tro icke att der Fall blifs wa fråga om fred. Wi funna wara Övwertys nade om, att bet förfta ropet stall wara bämnderopv. Wikrwijja ide göra någon anmärkning angående sörlusten, endast nämna att säd an den nerguwus i telegrammer wart förre An den uvpårfwus i til vf sånda underrättelser; tv pyad of angår, skulle wi anse det lyckligt att erfara det denna strid kunnat ega rum med en förfuft ot endast 500 man. Den slagna armecn bar blifwit modlöe och har som militarforvs uovbört ot exinere; men bet ttodubbla ar redo trada to de slnanes nåde — kansbe för an untergå samma ede. Wi stulle önsia att wi i denna seger funnit nagot bwåaraf ve kunde lyckönska de segrande eller de bessarade; w: skutte onska att wi deraf sunno en giltig anlednina antingen till den föröomjufelse eller till tredosstallelje, fom kunde fatta owergangen till fred. Wi funna tywärr icle urpiacla annat ån brad fom må tjena till ot stimulcra Pe vada vassionerna å omfe föor. Konfliften mellan Merode och Govrn sortfar ännu, framför nägot annat, att mara föremal för den allmänna urvomarfsambenn i Pario. Mäan beratta:, att Goron wart ni:ssbeläten med bet sått, hwarra saken uttala:s t opressen och ot ban sitiftlinen Vänmandi sig til kejsaren och trigemimsstern med beswar derofwer ech med begäran att en berigtigande förflarng må ine fomma i Monitoren. Den 3tje dennes nträffade r Rom en båndelse sik ben som töranleds de konflikten emedan Merode oc Geyon, I det att en rensk iostvat four to urid med en paflin styldrall oc) bet särad få art han måsee toras till hofptialet. Det beter, art hojpttalsläkaren, fom giort onmålan derom, bar bluwit afsatt ar Merode. I Eu Meid aels follegiet har Återigen warit tumult. Man betade med att angripa Diref: ören och gensådarmetun måme befria honom. Angäend: den saf dom? likaledes strart gjors de få stort urpseende, nemligen uelevereringen af de neupolltanska wapnen, afgifwes nu från Rom en bugnande förtlaring till Monde. Gugiand. London d. I aug. Army and Navy Gazette medoctat, ant sedan ten engelste omirolen Eflio:es befofet dom frarska krigabamnen och ursenalen, tititträdc tull densamma blifa it från geltgen torbjuder alla främlingar, isynnerbet os ficrrare. Sasom befant är Har am:ralen ide qencji Ma encan med att göra fina iakttagelser, utan afwen aumant bckåntgjort desamma genom Cr James Pafington i underhuset. Frankrire. Naria d. 4 ug. Kejsoren och kajjurinnan samt den kejjertine prinsen ankommos: gar fr. 2 man Fomanebåsan mi Paorta. Kejsaren och an!d!ee tejjarmnan emottogos pa bangarden of murskolt Å bata pårtserpretefterna. Magaan och at Fran bangården begifwa fig deras Majesläter till Tuis lerierna, hwarest lejsaren böll ett ministerråd och begaf fia sedan till Elyske. Klockan 5 for bofwer till S:1 Cloud. Kejjaren skall dröja der nils den 20:de; fejsarinnan och den fejferz lige vunfen stola redan i dag begifwa sig till Caur Bonnes. Monnsören meddelar ett cirkulär till de frans syska erkebistopparna och biskopparna i antets ning of fejsarens födelsedag. De siamesiska gesandterna bafwa blifwit få myc fet förwånade öfwer den fafervet och fyndfams het, ywarmed telegrammer befordrad, att de öfwerenokommit med en fransk ingeniör om en telegrafförbindelse mellan Europa oc) Stam. Enligt underrättelser från Lissabon barprinz fen oc) vrmsessan Napolcon, efter ett fort wi tande derstades, iasteppat fig till Canada. Prins feefan Ciotilda bar erhållit Jsabellaordens fos ra band. Sasom man här försäkrar, har en fanmmans swarjmng of pörre betpdelse bltfwit uvvtäckt i S:t Peterebura, och i deg början underrnyckt. Twå bogrernäma damer stola wara swärt fom promitterade; att de warut af hög rang will man sliuta till, da deras secreteraze warit en ö8werne X. AÅjsigten med sammanswärjningen lärer warit att undanrodja kejsaren oc hans barn, oc winna en fonttunution, samt sätta på tbronen en med de böna damerna nära beflåg: tad person. Flera arreneringar bafwa egt rum vo de orgre sallskapefretsarna. Kejsaren och kejsarinnan hafwa afresl till Moscau för att tacka den belige Sergius för den lyckligt afwända suran. — Den 5. Enlig: bitkommen depesch bar klommendamten wid arolleristattonen, conireamis rut Yicpnaud antände med fin escadte utanför Charleston. Spanien. Fran Paris d. 3 ung. telegraferas: Man wet osfictelt att den spanska escadern ifunnit sig framför PortauePrince. Nederländerna. Från Haag d. 4 ang. telegraferes att för nungen at Nederländerna har i Frtags unders teckuat aften, anom hwalen ban erkäanner fos nang Dictor Emanuel sasom konung at Jtalien. Jtalien. Conte.) Turin d. 4 aug. VTuriner Bett. förmater, att nag a legitiminer, teribland Duos trebarbes, fangslade oslzfwif förda ombord a Mere, De rade förgafwes försakt sandstiga wid Lworno om föras un nt Emwua Becch:a. — Den 5. Den hån MRNeapet bornörde br QOnoterbarbes ar en slagtinge til cen forbne nudernoren t Ancena. Bolirytkerter, der tre journaler tycktes, bafwa för my:ertete siull bite wit fornorda. J Autctta bar man bart CHteie scenct; ungrare oc) italienarc bafwa åter intas nit uuden med norm. Gengral Pinaut mare )cherube på Viessi, bwaren ov förskractlig reacbon utbrutit. Jnnemänarna hafwa berttran floltat itll Manficdonr. Generas Gialdini är annu i Nearel och ortamiserar mobealgarsen för alla prodtuser. Sforden tydeo bluwa rillig i scer. Daumark. Köperbann d. 5. Fideponen slrefwer: Mu dana regeringens anbud betraffande budactungelangenhFren ar, sasom wi dt mortitlig fila chura och jasom der anven war om förn anta, utaget ut satinetterna i Berun vå Åtoen och