Jeruwägsfrågan. Under tiden för landts brutsmötet i Malmö kommer att hållas en får skild sammankomst, fom har till föremål att dis: futera och besluta om förberedande åtqårder för bibanor inom lånet till statens fernbana. Soc nungens Befallningshafwande har i detta för länet wigtiga ämne utfärdat en allmän Anv görelse, få lydande: Redan wid de sammanträden, fom för nio är sedan eyde rum för inhemtande af länets innewånates åsigt rörande Stånska jernbanors anläggning, uttalade sig temligen allmänt den önskan att landets fydtigafte och iillika folkrifa: ste provins mårte genom en stambana blifva förenad med rikets medlersta delar och med hur wudstaden, samt att derefter de af Malmobus läno betydligare kuststäder, som af stambanan ide bleswo berörde, skulle genom nvårbanor fits tad i förbindelse sawäal med hwarandra fom med hufwudbanan. Cu del af dessa önskningar har redan gått i fullbordan. Den från Malms utgåcnde jernus wåg kommer aft om twenne år föra oss till hjertat af Småland och wi böra hoppas att näst sammamtadande Rifeis Stader fe? la anslä medel, tillräckliga för def fammanz bindning med den westra stambanan. Jnmtres set för det Stånska jernwågssystemels mweckling har ej eller sedermera förnekat fig. Landskronatrakten har bekostat nya underföfs ningar för en bana emellan denna stad och Gå: löfs jermvågsttarion samt tecknat ganska betvdliga bidrag till en dylik banas utförande. Hvis singborg och Ystad samt de mellan dessa sta der och stambanan liggande orier hafwa i ts nabanda sofming, låtit werkslälla flerfaldiga undersökningar. Nerupprepade framstallningar hajwa, både effentligen och enskildt, till mia bliwit gjorda, att söka befordra dessa planers utförande eller att åtminstone deröfwer höra lås nets innewåvare 3 och jag har derföre ansett att ett mera lämpligt till älle att i dessa härs seenden inhanta den allmånna meningen ide kunde feresinnas, ån i sammanhang med det nu snatt instundande landtbrukamötet i Malmo. Med anledning häraf warda de bland länets inwånare, fom intressera fig för jermvägdans lägqningar ifrån Statens födra stambana till ståderna Ystad, Landskrona och Helsingborg, härigenom kallade art infinna fig a stoca frås sioussalen i Malmö länsresidens, Onsdagen d. 4 instundande September Fl, 3 e. m., för att öfwerlägga oh hesluta om och hwilka förberes dande åtgärder skola i nämnde hänseende mids tagas, somt tillitka afqöra ar hwilken ibland de för Hellingborgs och Ystad banorna alternatift föreslagna rigtningar företräde bör lemnas. Allmänna hypotheksbanken bar nu alu: tat komtratt om det uppgjorda amorteringslanet of 32 milliomr ndr rmt. Länets profuiugskommitt, fom sammanlräder i Malmö den 17 instundande September tl. I f. m., utgöres af följande personer, nemligen: Af Höglofliga Midderskapet och Ådeln: Herr Grefwe Carl Duner vå GEUinge; Herr river: te J. Stjernblad på Marfwinsholm; Herr HofeNRåtts-Astestorn Å. Berg von Linde på Dufeke; samt Herr Nyttmastaren C. Hallen: borg På Swancholm. Af Wördiga Pretteltån: det: Herr Lontraktsproken och Ordensledainvz a ten J. W. Tullberg i Herslöf; Hert Srontraftad: ————7— ssfhn—-u—Ugiiii —2 ——— ——————— — —— — — — ——— —— — prosten och Ordensledamoten Ernst Rietz i Tys nelsjo; Herr Kontraktsprosten J. Ramberg i Höreröd; samt Herr Kontraf:sprosten F. O. Cöster I Niells Nöbbelöf. Äf lofliga Borgares ständet: Herr Handelsmannen P. MW. Elsner i Malmså; Herr Handelsmannen P. Olsson i Helsingborg; Herr Färgerifaltoren G. D. Borg i Sund; samt Herr Handelsmannen L. D. Hems ner i Ytad. Af bederwärda Bondeåndet: v. Talmannen Ola Swensjson I Hringe; Håmns demannen Anders Jönsson i Gisstöf; MWåmne demannen Hans Andersson i Bjelleruo och Hemmansegaren Nils Pålsson i Rågahörstad; samt af S:ändsperjoner: Herr Majoren och Riddaren C. M. Siurzenbecker i Landsfrona; Herr Nyttmästaren och Riddaren C. H. Follin på Pålsjö; Herr Hoffamreraren H. Flygare i Lilla Markie och Herr Possesstonaten C. Bels lander i Reslöf. Tienstledighet. K. M:ti har den 12 Juli bewiljat Professorerne wid Universitetet i Lund ÅA. W. Ekelund och Fredr. Wallgren tjenitles ighet, den förre under ett år, rafnadit från d. I nästk. Sept., och den sednare till den 1 Ju: ni 1862; och har K. Mt ofwerlemnat till Kanslersembetet att förordua, bunt de vifta frågawarande Proiession hörande förelåsnins gar od eramina böra under tiden bentid3. H IM. Drottningen frulle den I Åugusti innaffa på slottet Nåuskau i Sblesien. Ä Om stommuuallagförslagen hafwa Syadens Åldue i Sala jalunra yitrat sig: Rorande det underdaniga förfader munalstyrelfe, korkoståmma, fyrfes och skolrad anago stadens aldile för sin det deremot ide wara nagot att anmärka. Derefter föredrogs frågan om fammantåtts ningen af det projelierade landstinget, hwarwid stadens älde enhalligt woro ar den mening, att grunden för ledamölccnas wåljande, nemtl. felfnångden, ide wore med hisligheten övers ensstämmande, enär inon Wesmanlands län tandsbygden komme a:t arepresenteras af 25 och länets fyra städer af endast 6 ledamöter, tom en följd hwaraf stadens äldste befarade att tas dernas deputerade i allmänna wigtigare frågor slulle blifwa of landsortens fullmältige öfwer ösende, utan trodde och förmodade de aldsie att skanebidragen wore den råtta grunden för tuts wäljande af landstingets representanter. metueliqen och i händelse förslaget om landis ting stulle winna nadig sanktion, förflirade fos dens aldste fig icke funna ingå vå de bidrag landstingets pluralitet möjligen kan besluta för sådana företag, hwaraf staden Inger fördel has re, och Detta äfwen I det fall att fammanfåtte ningen af landetingets ledamöter blefwe bestäm di efter hwarje stads eller sockens frattebidrag. En af tdamoterna Hr Kamrer Roherg hus fiv dot en åsigt som arwef från pluralitetens och då den blifwil narmare motiverad i elt pros tofollet äåtföljande anförande återgifwa wi als wen densaumma. Hr R:s anförande har föls jande lyrelse: Beträffande först ordnandet af fonmunal: styrelse i ad, anser jag misterligen de s. k. fullmåttiges myndighet någor för stor och lätte. ligen kunnande urarta till godtycklighet, särdeles om mel till dessa platsers besättande kommer att ske pa ett fån, jom man på sednate tider vin fom: — han kallar mig On oo 7 flerestädes warit wan att se allmänna frågor behandlas, men jag tror dod, att jast nödmwåns digbeten att på något fått afhjelpa denna drist på fomnumalanda, denna likgiltighet för als männa angelågenbeter, är det här framställda förslagets båsta förespräkare. Och skulle äfwen wid första walen den gamla sleutrianen fom ma att jöljas, år det at: förmoda, attwalmäns nen efter 2 års lärotid, då Hälften ar de wal: de afgår, hafwa lart sig inse behofwet af janat frisinnade och för stadens nytta warmt intresserade personer; och hwad förslaget om lands:ting angår, har jan wisserligen deremot hyst stora desänkligheter, men något närmare eftertanke har sagt mig at dessa torde warit förhastade. Ty den egentlis gen orowäckande punken i detta förslag: möj ligheten för landet au beskalta slåderna, synes mig temligen förefommen derigenom, att i als seende vå sädana företag, owilla skulle utföras endast genom de från faftigherer och bemman ugående afgifter, de förut gällande fadgandena och förfutningarue tlomma an följas; men i afsernde på aadra landsumget eger ati ober stämma grunden för uttareringen af de medel, som erfordras, hwarwid äfwen om någon få påptkar skall fört be huruwida frågan med foser nytta för f.iaden enja ut etter för lans tet ensamt, i hmilket fall naturligtwis en dast respeflive Had etter land kommer att argif:en utgöra. Derutom fan aldrig en ar landsting ålaggd beskaltuing u:ga, finan den wumitt secs nungens befallningshafmandes eller Kongl. Maj:ts sanftion. Med alla dessa styddande inskränfuingar och med fullfomligt infeende af de fördelar Detta jerslag erbjuder af örre gemers sambet mellan proviansens nu sfarpt skiljda des lar, fan jag ej annat ån för min del tilinurka forslagen om förändrad fommunalstyrelse I tad, samt om landsting. LET — Jllilas, — Om kompasseus deviations afftaffande. I en finsk tidning läfes följande, sasom det tyce kes, af en sjöofficer imända arttkel: ECahwar navigatör käånner hurudan olägenhet deviRation hos kompassen gör för sjöfarande, mer eller mindre befintlig a hwarje fartpg, förerfafar af fringliggande jern, som wid byggnaden mer eller mindre Ingår uti fartygs ikraf och rigge ning. Ånau större förwirring är kompassen underkastad å jernångfartpg, fartyg med jern: last och örlogafaritpg. Till besparande ar iid ech lältande af beswär, som man måste omvånda, för ult undersofa denna afwifkelse och fom förändrad alltefter som jerupjeserne ombord om? placetag, har jaq under förlidne winter upps funnit ett ganska enkelt medel alt helt och hället afskaffa nämude seviation: en cirkelrund jervs skifwa, gjord af mjuft jern, af 13 tums bredd och i storlef efter kompassdosans diameter, läge ges in rå bonnen af kompassdosan, hwariacs nom magnetiska frasten sonsentreras så, an han icke roner inflotande ar ombord i nårheen på fompassen befintliga jernrjeser. Prof med en få inråttad lompass bar i wåras blifwit gjordt å propellerkanonbaten Lefebij, fom oc forts farande går efser sålunda inredd kompatz; och resultatet har uppfyllt önskan. Den 15:de Aagusti fit. är infördes i H. P. en ar Matts Swensjon i Jngelstorp unter: tecknad annons, of utnneball, ojt nat:en emellan ten 10:de och 11:uc j. m. några nid:ngar fota hafma den varit förfarande tvärtom har iag kannt å en vå bang egor belägen mergelgraf (nära intill bang grannes Ola Pålssons egendom) från en cirta 10 alnar derifrän belägen mats tendamm genom borrning ledt wattnet, sä att nämnde mergelgraf bliswit nära fylld med mats sien; och utlofwades en belöning af 50 rdr rmt ät den, som kunde meddela sådan upplysning w fafen, att uppbossmannen funde blifwa flags gen dömd. — Wi intogo denna annons får fom bewis bå huru råhet och hat ännu Är rås dande lunt war numera bildade tid, och någon boöar fom fare annonsen, bar sannoliki laka med off vå god tro beklagat den stackars M. S. i bafiea rafat ut för ett sadant nidingde dag. Sodan wit emellertid lärn vå officiell wäg nagot nårmare kanna M. S. oc bang förhåls tande tul den utpekade grannen Oh Pålsson, nödgas wi numera anse honom, MRaus Swenss fon, aldeles inkompetent till den martyrfrona, hannrtom merberörde annons torde wara att bes raftå sasom en sörstucken anföfan. Wi sörmo da, a:t wara låsare dela denna wår asigt, fis bon te inbemtar söoljande rattegangssreferat. Bemalte Dita Patoson, fom tockt fig finna alt bons gronne atts Swenssons egennyrta och sint ebegår stulle gå allt för längt, om de ide itid narjates, hare för sadant andamal innångt denne Hi innewarande ars winterting med S. Åsbo härad, med panaente om answar i foljande 3:ne punfter: l:o för bet YWi. S. in:agit, odlat och för färanden enytun gjort den mån, som öfmer swarandens enar leder till en färanden tillbörtg torfmosse oc wid laga tsi te mom Jngeltstorps by blis vit före Det uttagen fran gemensamma ångor; och yrf.des, jemte answar efter tag, att nosranden matte asaggas Uutlägga och försätlta söamma wag i sit: ursprungliga stick. 2:o fer der Åå. Ö. medelst mergelgrärning underginit en uuräcda of cirka 30 atnar ar får randen mUdelad fangsel, yrkade denne, au hvar randen, utom böter eter lag och stadgadt wie, male aidgas återupprätta densamma 1 för förro slnd, sa föl botten som wall, oc 3:o för det MWi. S. intagit od) till mergels araf begagna: en rdel af den, tll samfäldt bruk för farancens jemte ötrige runballshemman i bycn sporra wateningaplats, yrfades an var randen mom foga amwor, måtte alangas att igensylla oc) sitt sorra skick återställa platsen. Sedan matet genom företedde bandlingar och afborde wutnen bluniu bebortigen ulrett, medefas be hardderaten den Öde sisli. Mars ofwer de 3:ne faro-punftarna foljande Utsiag. fin. Rårunben dar ådagalagt, alt ban eger sfranamaronde wån, och Swarancen bar saledes ide bunt vatt ett uppieja den eller annorledes dera göra ÅNåranden nagot intrang; Swarander förplatas derföre wid pute Tjugosem Rdr Åmt att inom tre månader härefter hafwa ställt wår gen till Kärandans begagnande i lila godt skick, fom den orut war, innan Swaranden upplojde 4 Km., och stall Swaranden för deta in. rang unmn Karandens lof, jemlift 8 kap. 3 I Bogan. B:u, böta Tre idr ul neskiftes mellan Kröonan, Håradet och Karanden. 2:o. MASiformmande deretter andra fläåme ningopunlten, få enar upplyft år, att Swaran-. den förlagt fin mergelgraf sa ndra intill den bagnad Karanden fru oalla i rågangen dem emettan, art den, bwufen bestar ar jorcwall, a nio alnaro stracning nedrasaut, ech att anledning siingen umdeflida, förut helt och hållet för mio frem