ellgislatton och blicken riktad mot hojden udtta des stupstocken och sist när, sedan ögonen blifwit förbundna, det blixtrande stålet med ens gjorde slut på hennes lekamliga lif. Man iyckle fig finna att allvarliga känslor, ålminstone för en siund, genombäfwade mängdens sinne och glorde ett twärt afbrott mot den wanliga ystta stamningen. Hwad som dock, efter den tragiska handilngens slut, gjorde ett pinsamt och widrigt intryck på äskådaren, war det hemska efterspel, hwari widskepelsen, trots polismyndighetens når: wato, firade en seger, i det neml. en ur hopen framträdande person fick tillfälle att swalka fin tunga med en god dosis af gifiblanderskans ännu rykande blod. (G. T.) Oscarshamn d. 17. Förl. onsdag den 10 d:s på e. m. slog åskan ned i ett torp på manet Hödhults egor i Fliserpds soken: ftråten gick ned genom skorstenen I föket och träffade en 17 årig ijensteflicka, fom kullkastades ob af: swimmade, men snart återhemtde NA, hwar: efter hon sände 1å häfliga lägor i båda benen att hon under heta dagen ständigt uppgaf jemmerskrif; äskstrålen hade i öfrigt ide förorsaofat annan skada, än an bafwa swedt en bjelke i spisen, och giort ett hål i en, på en hylla frå: ende, tenntallrik. (Hermoder.) Wid Carljtads sparbanks ärssammanträde med delegare och principa:er beslöls, att utaf bankens reservfond afsätta ert belopp af 25,000 rdr om för uttåning mot 4 procents ränta och 3 procenis årlig amoriering af: favitalet samt antagiig säferbet till den eller dem, fom kunde anmäla fig wilja uppföra åndamalsenliga Ar: betarebostäder, hwarwid dock unvycdtigen båstämdes, att det ide iär blifwa större, falerar artade byggnader, utan mindre, för hongst några få hushall bwardera uppförda, lägenheter. Wid samma tillfalle antogs till hwilande, för att wid nästa årssammanträde afgöras, monvs nen, att på en enda motbot skall få inucstä ett obegransadi betopp, och att insätiningar få göras af ända till 1,500 idraärmt på en gång. Motala. Wid Aska häradsrätt handlägges för närwarande elt mål rörande barnamord, Hushållerskan Fagerberg, som midsommaren 1360 döomdes, för det bon genom wanwård warit wållande till ett sitt nyfödda barng dod, lill warten och bröd samt några månaders häkte, bar knappt utstått detta straff förr du hon åter låter häfda fig och framfödde thurös dagen före sistl. midsommar er ett fullgånget foster, det hon efter några timmar afdagatog genom qwåfring. Hon lärer redan erhåilit sin pom, ehuru referenten ide kanner dess lydelse. Qwinnan har tjenat i Hagebyhöga socken. (O. C.) Motala warf. Sistl. Onsdagsmiodag d. 17 nit ar stapeln wid warfwet ett ångfartyg, byggdt för ryska haoct--U sjöfattsbolaget på Swar:z in hafwet. Fartyget, som ar 220 fort långt, 27 fot bredt och 8 för djupgående, erh äller mas chineri om 70 hästfra fier och Propeller, år hurs wudfakligast arfedt för godstransport på Swars ra hafwet och Azowska sjön, men erhåller åf wen salonger och hyrtor för herbergandet af 30 till 40 personer; det tacklas till skonertskepp. Ryske generalkonsuln Motlerius rittifa med en rysk marinfapten woro wid tillfället RänNvarans de. På stapeln här et annat faripg, alldeles lika ofwannämnde, hwilfet oförtöfwadt kommer att lemna stapeln. J strömmen utanför warf wet ligger ett större ångfartpg, fom redan gjort fina förföfåturer och Mart kommer att afgå; detta fartyg, fom har machineri om 200 häfte krafter och propeller, ar bestaldt af k:gl. pons styrelsen och inrättadr art funna föra Å it. boabs kanoner af swåraste faliber. J dockan wid gamta warfwet fär angfaripget London, oragdt för 5 till 6 är sedan I Göteborg vå Keillers mefaniska werkstad; det undergar nu en större reparation, samt får nya machmerier och Vans nor. Andra äångfarsyg, såsom Blirten? m. fl. bafwa, efter mer och mindre betydliga reparas tioner, nyligen lemnat warfwel. (Norrk. T.) Carlskrona stads äldste ha i allt hufwure sakligt tillstyrkt antagandet af den nya fommu nallagen. g——— Utlandet. J Wien bar man börjat smickra sig med boppet om, att Ungrarna slulle inleda p sn KVP HYR ttutrf-fau PAPERS YE )111 7 sande framgång, att det enligt Italia allares dan lär wara afslutadt. — Wid KarlsUberts monumentets inwigning bar Ricasoli ballu ett tal; man wåntade få höra en bel del om Rom och Venedig, men bedrog fig, emedan ministern mesluande böll fig tl amnet, och blott eu slut anmärkte, ov Kart Alberts onskaingar allares dan till en del gatt i fullbordan, och stulle mins net af bonom och hans dygder besjala nationen och anwisa dem medel iill att sullnändigt törs werkliga dessa önskningar. — Korreopondenfers na från Neapel häntyda, liksom wärt telegram, på att bandutwäsendet har gripit omkring sig till den grad, att Cialdini och Pinelli knappt skulle wara i stand till att få makt med det, utan en ansenlig truprförsssärknnng. San Mars tionos afgång beklagas i bög Arad, enär ban under fin korta förwaltning i bög grad gifwit bis wis på en sällsam adminiftranv dugligbet. Kejsar Frons Josejs fwarsreffript vå den ungerska landtdagens adresse är, fastän det atv nitar Ungrarnas fordringar, affaftadt i en res sonlig anda, hwarföre afwen Yonbonersbladet obe förklarar reskriptet wara eti bemis på, att Frang Josej fullfomligt bar uppgifwit de despotiska asigter, fom hans tidigare radauware, få enstantdigt bemödate fig om art ingifwa bor nom. Slobe finner defutom — natuxligiwis med afseende på Skottland och Irland, aft den österriktska föorattningen har mera gemensamt med den engelska än bwilfen onnov fom belfi, oc unalor slutligen den öfwettygelsen, An den österrikiska sam äldsmonarchien skall blifwa bringad till enighet pa en sundt konnitationel grundlsag, når de är 1860 antagna grunt satser obebindrad få lof art utweckta fig, och kejsaren når HU wäga enligt tro oc iohven. — Re: skru ter slutar med bänwieneng til Ofkoder:d plomet od) gör landtdagen uppmarssam vå, ant den owillforligen har att ratta sig efter De ber stårnde lapar oc institutroner, fom med krar: skota blifwa bandvasda tills be förandras vå författningsenlig wåg. Voteringen i Förbundsdagens möte, I Måns dags, om astadfommandet af lika mål och wigt i alla tysko förbundets länder fick en synnerlig betydelse derigenom, an den garfanledning nit, att det nya tingens tillständ t Öherrife första gängen blef berordi förbundsörsamlingen, i det ven österriliske prectdialgesandten widfogade siit vowum den klausul, att der osterrifiska rilsradeto sam tycke dernll reserwerades. Sonfitvunonnel at den 24 dennes meddelar nu en artifel, uadertecknad aj Grandguillot, bwaruti der, under aberopante af sjelfwa den nationalitetsrrincid fom lejiur Napoleon bar försaarat I Jsalten, och af Franfrifes ära och eneregse, proteneras emot, att der rå nagor satt warit tante så att inforporera On Sardinten med Franfrike. Årt år affaftad i sådana ordalag, att man ej fan twifla pa unomon vrees teften är allmamint menad, J Tisdags slutades tet italionffa parlamens teto seesion genom uppiägningen ut ett dekict, fom utsanter def möten på obestamd nd. Lord Joha Russell skau enligt Globe fom Pair båra titeln Fart Russell och hans åltpe jen antaga iiteln Lord Ampibill. Enligt en korrispondens från Warschau ot ven 22 titl Mar. dig bar den föregaende wedan der ingentiråz af wigt förefollit, med undantag of ett mocket stormande statsratemete på slottet. i Fredags, bwaremer både frätballis ven och grefwe Wielovolski c:örtöfwadt afsände deprfwer tiil St. Petersborg. Från prominfers na deremot bar man flera beråtelser fom ao langtifran lugnande. Pa ömse sidor herrskar en förbutrad sinnesstämning, fom gifwer sig utt i demonstrationer, som äter framfallade YCPIe: salier. Således hafwa flera honte guvrrner mentecembetsmän biiiwit alsfedade, tördenskulleart veras ssöner, fom studera i Werschan, baran deltagit i demonstrattoner, och flera dyktka cr: empel vå godeycklighet funna tillaggas. TDelegram mer. Wien d. 25 juli. MWiener Jvitung? meds delar a:t Jitriens landtdag ar upptost, samt att der är ulskrifwet nya mal. Londou d. 25 juli. Enligt Times blifwer Robert Peel förste statssefreterare för Jiland, van rått i kabinettet. — Öfwersandspotten är ankommen till Triest med berättelser från Kalfunta af d. 29 juni och Kanton af d. 12 juni. RM EVR 714474 träde å Ramlösa den 253 Juli 1861. påi Helsingborgs och flere tidningar intos gen inbjudning af f. d. Rifsdagsmannen S. Pp. Rosenderg, Nus Oleson od) Ola Jönsson, famt Herrar Prosten P.G. Abafett, Korkober: den D:r C. Bergman, Possessionatea Nordin oc Handsanden P. Olsson, hade ett sardeles stort antal personer ar alla stand vi famballas flasser, ssynnerbet af bondastandes, urunnu fig för det i indjudningen uppgisna andamal oc tillfännagifva de rådande altgrerua om gruns derna för ett förändradt represemationssätt. Sedan MRofeuberg a Jnbjudarnes wägnar dels antydt Molets andamas od) dels angumwit orsakerna, fom torantedt dabjudnigen, samt förs klarar fin oc kamraternas tillfredsnallelse för bet stora intresse, jom, för art domma etter De nänwarandes betydliga antal, tyckies wisa sig för den wigtiga representarionssragan, utsagos med acklamamon till Ordforande for tillfallet Perr Kyrfoberden Magister Schönbeck och tt protofousforande otwannamnde Rosenberg. Ordförandens förut framsiallda fraga 7Om ett förandradt vepeefenrattonstatt i stallet för nu warande siandsrepresenzatton anses wara af bis bofvet päkallatt, besworades med enhallu ja, utan att någon derm:o begärde Ordet eller Ye rade någon motsatt mening. 2:a fragan: Hwis få böra under sadana for allunden teuerfånnas watatff? Ordet begärdes harwid af Nosenberg, fom på anförde stål trodde att walranen torte kunna utstrackas till bwarje swensk man, tom ar bosalt, oderoende vd) full: myndig, owilka qvalificattonar redan 1809 ars Konsiuuttonsutskoft ansag wara toltrackligo. madman ÖWenschen tran Upsata: trodde det wara ett itlldafagaente. Medan nu bafwa Ens för och myndiga qwannor royratt då de aga andra emorderttga qvaufikattoner och ansag male vallen icke börd inskrantas, uran utwidgas. Mits Ölsson wikke harwa det s. f. Orebres förslaget tt grund fer represemtattonen. Rosenberg ofte gendtufwa åsskilliga af Hen: schens yurancen; ansag det icke egentligen wara qweannan, utan janmera egendomen fom f. n. bar rostår; förmodade art man numera wille ojwerflotta ronratten fran te doda tingen till ee icstwande perfonetrua. Ola Jönsson förswarade i warma ordalag den dansta waragen ni Folftbinget; imstämde i öjrigt med Rosenberg. Denschen repliferade föregående talarne. Kantor Panleson upplae ett skriftligt förs flag ongaende walratten m. m. D:r Bergman fitiorade tet langre föredrag bestafrenpeten ar stands:val och fiahwal, förors dade aumanna wal. Så. ÖClöson onskar att i anscende till den forta tiden för mört talarne matte fara sig 19 Fort Jlom mojlig:. sdammar förordar 35 af Danska Mus: bageoromngen, endan med den stirnad om 25 ar bora imjartas i slallet för 30 och uttei st. i. twarande i privat tjenst borde jattas: lyder Uns der tjenurbjonazpacgan. Trorde tet wara Wes ra angeiaget tala Om huru man stuus sa safen igenom. DODtla Jonsson: Wederiläggning af förcgunende talares yitrunden. Bergman un:orde ytertigare skal för påfiyus dande ar tetorenens genomtorande. Hensschen yrtar ailsttutga anctingar i Hame mars forslag. Rofenberg trodde att 21 ärs aijder kuade förfarande bibrhallas i s.:. as Hammar soreslaana 25 arv Wille gerna tala om sattet att få safen igenom, men :rocde der wora ongeläget att förn weta ywad mun wille bu igenom. Nordin ansag walraticn ide böra utstrackas ull torpare, drängar DM cylift uf anvia bernas inde folf. 4444. fågra Borg förordar Danska walordningen och Norska lagen witfommance Kamrarnes fam: mansattning. Hammar anför skäl sör sitt withällande af 25 av: afder för wolråäti. Mosenberg bemsstasler om gemenskapen wid Arzmecu oc Floran, fom ej är nämnd i Dars sla wallagen, också Fall bafwa walratt. Hammar wil blott usesluta den wid wire wore Arsmeen och mayanda aåwen wid flottan. ju vår konung och 22 7 na mening. vnvv 2 (Fori) Litet småprat för Uelsingborgsposten. Vi lefva i håndelsediger tid. Den ene tilldragelsen hopar sig på den andra, alldeles som särta på lårtla. Från den yttersta tån på den italienska stöfveln ända till Nordkap, hvilken kedja af stora tilldragelser, dem historien skall med jernstift inrista på sina blad och skalden, väldigt gripande i sin lyras gyline strängar, föreviga genom sånger som skola lefva längre än menniskoslägtet, tilldragelser ofver hvilka Sverges friastle press, skall förse sina slygskrister med ett slags illustrationer och med förklaringar a la Minchausen. Från Ystad till Haparanda, från Bergen till Stockholm, på jernoch kanalvåg, men ångbåtar och den ordinarie posten ofverhopas man med berättelser om de förunderligaste ting, erhåller man digra luntor af förtjusning med och utan reson, 0. s. v. — Jag vill börja med hans italienska majestäl Victor Emanuels utomordentliga sändebud till Stockholms-hofvet, markis TorreATSa, Efter hvad man selt af tidningarne, såvidt man eljest med säkerhet kan begagna deras ytirande såsom en gradmätare på personers duglighet och karakter, har markis TorreArsa, under Italiens kamp för sin frihet, visat en fosterländsk känsla, en beslutsamhet, högsinthet och verksamhet, som gjort honom på det högsta förtjent af sitt fådernesland och berättigad till det vigtiga och hedrande uppdrag, hvarmed han sednast varit beklädd. Markis Torre-Arsa var således, utan gensägelse det lyckligaste val, som konung Vietor Emanuel i detta hänseende kunde göra. En annan fråga är om det val, som svenska konungen gjort af utomordentligt sändebud till Turin ar lika lyckligt, men den frågan hör egentligen icke hit. Svenskarne, d. v. s. svenska pressen, — ty likasom Ludvig XIV sade: FPetat cest moi,? så säga en del tidningsskrifvare afven svenskarne, det är Wiv:. — Svenskarne alltså äro bekajade med cen löjlig egenkärlek. Så har man sett påstås, att markis Torra-Arsas beskickning var likamycket en beskickning från det italienska folket till det svenska, som från Italiens konung till Sverges. Nåväl ! det är alltid roligt att lefva i santasiens verld, och det ligger gemenligen icke heller något ondt uti, åtminstone icke i förevarande fall, ty det är icke nagot ondt uti, att det ena fria folket visar sympathier för det andra och för individer deraf, sasom ock med fullt skäl skedde med afseende å markis Torre-Arsa; men det är sjelfva den förut anmärkta föreställningen som jag finner löjlig, ty det troliga är, att det svenska folket icke kom i beräkning vid beslutet om en utomordentlig ambasadors sändande till Stockholm. Emellertid har han nu restofver Göteborg hem till sitt land igen. En annan utomordentlig beskickning har nästan samtidigt anländt till vår hufvudstad, nemligen tunesiska generalen Kehredine med svil, samt fem svenska bönder från on Wormsö. Man vet endast om den förre, att han besökt Drottningholm, hr Bolinders mekaniska verkstad samt institutet for blinda och döfva på Manilla, der han tycktes besinna sig särdeles väl, hvarifrån han såsom minne medförde några af elevernas små arbeten och dit han, vid afresan skänkte 1060 Rdr Rmt, för alt på lämpligaste sätt användas till elevernas nytta och nöje. Hvad åter de estlandska böndernas beskickning angar. så synes den visserligen vara af behofvet pakallad och det lider sannolikt inget tvisel. att hans regering anvärda alla bemödanden, för att hos ryska kejsaren, som förut sakerligen varit okunnig om hela förhållandet, verka för mildrinz i de stackars bondernas betryckta belagenhet, åfen om denna icke vore så svår, som den i tidvingarna skildras, liksom vi tro att den menniskovänliga Alexander skall behjerta deras nöd. Del oaktadt betvisla vi, att tidningarnes for tidiga osslentliggörande af detta förhållande skall lända de arma bönderna till fromma, emedan de, hvars skinn det gäller, just derigenom blifvit i tjde varnade och sä—