yra Ord. Svenskt Original. (Forls. fr. nr 80.) Magpilis kinder ofvergjötos af en stark purpur. rom hans hjerta skulle en gång blifva fröken Maguildås — så — så förskjut det icke, ty då gör froken det hon ångrar så länge how lesver. Mor Inga brast i häftig gråt. kfler nagra ogonblicks besinning svarade Magnild. under det att hon försökte att i sin röst nodlagga det fullkomligaste lugn: Jag kan ej säga huru outgrundlig mor Inga i dag förefaller mig. Det som mor Inga nu syftar åt kommer aldrig i fråga. Jag vet, återtog hustrun, att ett hetsigt plod rinner i hans ädror, och genom en olycklig kärlek kan han mahanda blifva vannsinnig. Jag har nu sagt hvad jag vill.? Nu lystade hustran barnet ur vaggan och lade det till sitt hjerta. nparvål for sista gången! När hon har uppskickat så många böner, som behölvas, så kommer jag till dig.? En strid mellan vansinnet och förnuftet tycktes föregå, man kunde ej säga hvilken af dessa båda skulle behålla öfvervigten; slulligen somnade hon. Då hon vaknade satt Magnild ännu vid hennes säng ochgåg med glädje att vänliga fridsdufvor efterträdt de dystra svartalfer som