— För någon tid sedan hände det an 6. franska officerare förtärde en värt of Ghampige noner, hwaraf de alla insjuknade och de fem aflede. Vid anledning deraf har en butruts tion utfommit från franska armeenå Conseil de sante men följunte underråttelte om skiljamärkena mellan giftiga och ide giftiga wuns par: Ouftort wetenskapen icke förmår uprgifwa något arsolut säkert sännetecken, fom Fan tjenar att serskilja mellan giftiga och icke giftiga swampar, må dock anmärfas, 1) att de giftiga swamparne oftast wera i fogar, på mörka och futtiga seällen, de icke giftiga deremot på higs lända och luftiga ställen; 2) att de ärliga ha fast fött. fom brytes im, hwaremet ve gistiga åro mjnfa oc warmnig 5 3) att de ätliga ba en heh-altg luk, men an en stark och vobebags lig fun amtid uimärsler ort swasmpen är giftig; liwisst enas atskittiga giftiga swampar, fom bafwa en anqenam luft; 4) att alla defwanms par, fom afjondra en mjolkif saft, och alla de, fom hafwa en skorp, sammandragande, bitter, fur eller jalt smak, böra undmikas; 5) att man bör mistto alla swampar som ha en wacken, rod, grön eller blå fåra med bruna eller blå lamellel; 6) at de åuliga swamparne i alle mänhet harhwitt förr (— likwål bor den mycket fina och läackra Orongon Amanita Åurantiaca, en waden röd fårg; 7) altade ätliga fwamparne ide ffa farg der de blifwa afskurna, medan Te giftiga bli anlupna brunt, grönt eller blatt; 8) att de swampar, fom insekierna lemna oretda böra betraktas tom Jarliga; 8) att man alltto bör afhälla fig ifrån sädana, som blir sullt utwurna, sawaäl fom från dem, hwäla blifwit msamlade längre ån 24 timmar uhlbafa, enär de giftiga egenskaperna funna umedlas genom ant JÄwomparne få ligga och terfas. Genom atv iakttaga desfa reglor kan man undga alla giftiga swampar, ehuru man också derigenom understundom fan fomma att mraka sädana, fom u:an skada sunde före täris. Jnstinktionen meddelar rerpå, om i Paris och andra stora siläder i Frankrike hålles kontoll öfwer försåljningen of Champignoner och ant det i Paris blott år tillåter att sälja wisja bestämda orter, bwilla uppgifwas tiltika med de speciclla fånnemärken, som skilja några af dem från wissa hågst giftiga arter, fom mycket likna den. Jnnan man tillagar GSbampiguene:bör man stara dem i slifwor, låta dem frå en timmas tid i ennblandning af en pott malten och tre mais sketer ätlika samt derpa uttwålta dem i kokande watien. Gel om en säde n behandling kan man ofta aflågåna det giftiga ämnet, äfwen når del finnes i betydligare mängd; men det år oc wisst bmu IN tid behöfwe 8 dettill.