Helsingborgs-Posten – 24 maj 1861, sida 2

Med dessa ord inleder Times sin senaste ar: tifel om händelserna i norra Amerika och forte far derefrer: Bland alla de sällsamma och obegripliga bändelser, som den nyaste tiden har frambragt, är dock det börgerliga kriget i Amerika den mest ofattliga och underbara. Jcke ens Spaniens nya korstäg mot mohrerna war så owäntadt, som det wäldsamma och blodiga sönderslitandet of den stora transatlantiska republiken. Så kortlifwad har den amerikanska unios nen warit, att män, fom fett def uppkomst, äfs wen torde få fe dess fall. Den ännu lefwande ford Lyndhurst är en af desse; han föddes nemligen 1 Boston såsom engelsk undersäte. Men denna berömda politiska byagnads fall år i och för fig nåstan något betydelselöst, om det jemföres med de åtgöranden, fom bragt fas ferna dit, der de nu befinna fig. Det är fwärt att tro på werkligheten af de underrättelser, fom fomma till oss från unionen. Borgerligt frig, eller med andra ord krig af den mest förfärliga och barbariska art, bar begynts af ett bland de mest upplysta od bäst uppfostrade folk i werle den. För att komma till det borgerliga frigets dagar i Europa, måste wi gå tillbaka tll hi sloriens mörkaste tiber. Jngenting likartadt med det amerifanska kriget kan upptäckas i rent dynastiska strider eller i lokala uppresningar. Här se wi ett stort folks öfwerlagda söndring i twå fiendtliga läger, sädan wi ide städat i westra Europa sedan religionens och politifens böasta frågor först framställdes för de tidernas balfupylysta finnen. Och i alla fall kunna ames rikanarnes ätgöranden ide uthärda nägon jems förelse med dessa gamla strider. När frangs män fämpade mot frans mån wid Jarnac och Momcontour, war det för fora religiösa trosgrundsatser. Når engelsmän kämpade mot ens gelsmän wid DMarfonsBMoor oc Naseby, war bet för höga politiska rämsgrundsatser. Oc vå ven tiden ansågs dessutom krig icke sä förhatligt fom nu. Jngen betwiflade då, att ju ide mårds jandet till fwärdet war lika lofligt fom hwarje annat flags wådjan de, oc hwartdera partiet grep till wapen utan samwetsbelänkligbeter, till förs swar för öfwertygelser fom ide kunde rå annat fått wärnas. Men för amerikanarne kan en sädan urskuldan nerpeligen för-bäras. De tefs wa i förnuftets fula ljus oc bafwa inga höga principer att kämpa för. Norden må wara i sin goda rått wid brännmärkandet af slafweriet, men bet är ide för att utrota slafwerict som ben fåmvar. Södern må wara i i fin goda rätt wid förswarandet af sitt oberoende, men deta oberoende har aldrig angripits. Afklädd alla sagra förewändningar gäller striden endast en twist om område eller en kamp för utwidgning. Söderns folk wil grunda nya områden ech bes stämma tulltariffer utan afseende vå nordens bebof, medan nordens folk will qwarhälla för derns provinser under förbundsregerinaen säsom skattstkoldine till wärnande af unionens styrka ech sterbet. Niskilligt må funna sägas till förs swar för hwardera parten, men inet, som skudle funna rättfärdiga ett borgerligt krig. Anafros nismen är gräslig. Strider mellan sadana Fimpar och för en fåran sak ro de mest onas turliga och otrolina of alla. Frie, upplyste och sielfstyrande amerikanare skola slagta hware ndea lifsom decse wildar, dem de undanträngt, gjorde i tider då man icke förstod bättre. Det är bemskt att tänka derpå. Ala fördes ler, fom borde göra ett samhälle wist, alla ins