Helsingborgs-Posten – 12 april 1861, sida 2

) Beethoren var vid denna tid icke fullkomligt daf: han hörde understundom till och med alllester retligheten hos sina nerver. Dessemellan, efter stora själsansträngningar, var han helt och hället döf — men vid återvaknade krafter skärptes hans hörselnerrer — och då förorsakade hvarje högt ljud honom fysisk smärta och kom honom att bäfva af förshäckelse. temligen goda