Helsingborgs-Posten – 1 oktober 1860, sida 3

Utlandet. Den österrikiska regeringen har äfwen lätit släcka fyrarna i bamnen wid Triest oc) på rus sten af Jhrien. Enligt Constitutionnel hafwa franska fejfas ren och beyen af Tunis, wid banketten i lgis er, utbragt skälar för bwarandra. i En tillgifwenhetsadress till påfwen har, i Pas ris, af andligheten blifvit undertecknad. J en forrespondens från St. Petersburg til BH, betlagar man fig öfwer lögnaktiga tes legrammer från Reuters office. Korrefpons denten pästär, att kejsaren af Österrike har ut nockligen tillfännagifwit Petersburgerbofwet fin önstan att aflanga besöf hos kejsar Alcrander i Warschau, och att denne blolt af höflighet gått in derpä. Hwad Preussen angär få har der hwarken arbetats med eller mot fammankomsten, utan man bar bållit fig paesif. Ett förre amerifonfft fariyg, Lady Elgin, bar förlist vå Michigansjön, genom fammans stötning med en skonert. Skeppet Hade invid 400 rassagerare ombord, hwaraf blot 17 — enligt andra berättelser 80 — bade blifw räds dade; sammanstötningen skedde om natten och steppet sjönt på 300 fots djup. Bland de förolyckade nämnas Mi. H. Ingram, mettem af engelska underbuset och egare af den engelske Jlluftr. London News. Enligt berättelser från Mexico skall Miras mons sista nederlag hafwa warit afgörande, i bet ban mistat Hela sitt artilleri. Han skulle endast hafwa haft 2000 man att fålla mot fin motfländares (Degollados) arimee, 10,000 man starf. Degollado ryckte mot hufwudstaden och stod d. I Sept. wid Queretaro. Det fall wara hans afsigt art återinsatta expresidenten Comonfori. Miramon befinner sig i bufwudstaden; ban har de nedlagt presidenturet, men blef äterwald af statsrädet. Jcke utan betydelse är att äfwen England, jemte Frankrife, protesterar emot den neapoltz anska flottans vortsörande genom Garibaldi; man finner deraf att westmafterna äro eniga i n få walig principfråga. Att Sardinien icke ar så moctet att wänta, som det troligen förs nodat, af England, besiyrkee ynerligare af den varnande note ford Russell tillsändt den fars insta regeringen, hwaruti Sardinien päminnes m, att det sjelf friwilligt gått in på fredgwils oven i Villafranca od) Järid) och derköre åt varnad att nu återigen fatta Italiens frihet på pel, tfynnerbet genom att angripa Venedig. Frankrikes afsläende swar på påfwens uti