borg d. 4 Maj. städer har man firat dag samt Deras Mas örmedelst baler, minds . En ech annan bar er hwad som kunnat n fit aflöpa härstäyttre högtidligheter, möfliga paraden och oda medborgare, som snart sagdt mera for vänarne i någon ans skulle på sista tiden ommwände i detta af: antaga, lifalitet fom unds studenter utför: med Hederåmedlems e 3taliana skulle fun: de muntra sinnena )wad fom för ofs blifiderande nngdomens da förhällanden bär: lyckad och oförarglig pträdande typer mot: rop, Om man undanz ett långt tal till för: beter, bwilken, oaf: ehafwande, genast lär Fen myckenhet fruns samlingen. — Kan:bristen på lämplig ägomting rigtigt flors t. ex., utan musif har tt gå för fig? ar följande telegram lig. Kouungen och Drottningen och Ida antika wagnar. Allt war flut Fl. en kallt, med nos 29 April ankomna ter till kröningen: rnören Berg; från Falfen Stengrachtministern wid fmenin Belgien: minis från Nassau: ges 1 Pigussen mwäntas in Österrike: gene: från Danmark: atis strandade Hal: inga har blifwit, ikol, taget af grund d. 2 och Thoren., beredde fia tren:Jönsson och Roos, e att rymma. På m warit murare t ombefsörja öppse e sotas i rummet väggen wid röret Nat stenarna med I fännar Sederbedt att få gå in i n:r 4 för att läsa iidnins gen, hwilket bewiljades Honom. När sedan wafs ten gjort sin rond på natten, observerade han att dörren war öppen til förstugan, bwilket han strar inrapporterade. Wid undersöfningen fann man att de tre ofwannämnde personerna fafnas bes; de 19, i samma rum qwarblifna, fade fig ej weta något. Rymningen bade gålt få till att de krupit genom det löst tillmurade hälet wid eldstaden, och, utkomna i sörstugan, från strufwat ett låg på förstugudörren; sedermera bade de kommit medelst en sieege in i den få kallade twäåttaregården, och medelst en likbår öfwer muren od) förbi en past. Posten, fom i få fall borde kunnat obferiwera dem, är arreftes rad. De twänne yngre, Sjöaren od) Jönsson, den ene 26 och den andre 28 är, hafwa ej ers tappats ännu; den sednare lärer warit en gröfe re brottfling. Men Roos, fom war swagsynt och öfwergafs af de andra, kunde ej reda sig bäntre än att ban gick till en nåra fästningen boende waktkarl, och bad att få weta rätta wår gen, emedan ban farit wilse. Genast igenkänd aterfördes ban till fåftningen, der han för detta sitt 3:tje rymningsförsöf nog fär betala den korta njutningen af friheten. En of Danmarks mest framstående män, som utöfwade ett betydelsefnäå! inflytande på fin fame tids bildning, vå statens lagstiftning och pä sitt faderneslands politiska utweckling, Anders Saus döe Örsted, afled i Köpenhamn d. 1.0:8 efter blott få dagars sjufdom. — Å. 8. Orsted förs des d. 21 Dec. 1778 i Rudkjobing och gick fås ledes i sitt 82:dra är. Hand embetsband börs Jade år 1801, få att ban är 1851 funde fira sitt embetsjubileum; år 1813 blef ban deputerad i tansta fansliet, 1825 generalprokurator och i Mars 1842 gebcimestatsminister. Under denna Period utwecklade ban en rif författarewerffjams bet, fom omfattar nästan bwarje gren af lags funskapen. Hans namn knyter fig nära flåndsinstitutionen, och wid de fem första sessionerna war ban fongl. kommissarius bäde i Roeskilde och Vibora. Han deltog i den grundlagllinanbe rifedagen, waldes 1830 till landsthinget och war slurligen från April 1853 til Dec. 1854 medlem af minifören. Under de sistförflutna ären har han lefwat utom dagens bändelser, sysselsatt ända till slutet med en författarewerfsamhet, fom blifwit honom oumbärlig. J Lunds Wecoblad meddelas följande från Universitetet: Medelst beslut den 28 dennes har Confiltoris um Academicum Majus förelagt sokanderne till lediga Adjunkturen i Fyåk bår wid Univers sitetet att före utgången af nästkommande Sep: tember månad genom lärdomsprof fin ffidligs het ytterligare ådagalägga. Under samma dag har Consistorium förlänat proftiden i afseende på lediga Anatomiska Ads junkturen till den 15 September. Medicine Licentiat eramen undergicks den 30 Avril af Med. Kamwidaterne Arel Ulric Duens nerstedt, Smål., och Joseph August Tengwall, Göteb. Lunds Weckoblad innehåller följande beråte telse om studenternas i Lund firande af d. 1 Maj: Sållan bar wäl wår fad företett ett räÄrliaara I — forpsen och till bwilken det berrligaste wåder gynnade tilloppet af äskädare i massor frän när och sjerran. Endast från Malmö hifförde bantäget öfwer 1000 personer. Sjudentsestligheten inleddes med ett tåg kring gatorne, öppnadt af marskalfen Canrodert till häst i spetsen för en division kavalleri, hwarefter följde kejsar Napoleon TIL likaledes til hast omgifwen af fin stab, dernäst kejsarinnan Eugenie med sina bofdamer i wagn, På hwars ktrappsteg stodo pager; kom få ytterligare en division kavalleri anford af marskalken Pelissier, derpå en trupp zouaver, dernäst konung Victor Emannel af Sardinien med fin stab, derefter grefwe Cavour od) ger neral Garibaldi, slutligen det till Swerige ffic: fade sardinsta fändedudet markie Migliorati bes ledsagad af en famling medlemmar af Ja Societa Italiana från Helsingborg, i ywilfen arupp särskildt bemärktes en representation af nämnde siads brandkorps i fu utrustning med tillbörande fana, sprutor od) swabbar. Detta ut: gjorde tägets första afdelnina. Den andra öppnates af en päflig bärold, bwarester följde Hans Heligbet rafwen sjelf buren i en portes cgalse, företrädd af korgossar och omgijwen af sut kardinalkollegium, fom efterträddes af en munfprocession; derpå ssags fung Bomba II eskorterad af lazzaroner oc) sist en mängd nea: rolitanare och neapolitanskor af olika flasser. Samilige de olika fostymerna woro troget fort: erade efter werkligheten och äfwen de historiska personernas ansigten i allmänhet antingen genom konst eller af naturen liknande de portranter man fer of origanalerne. Sjenwa fejsarinnan war i sistnämnda afseende ide den minst lyckude od) klådd med mycken smak och elegane. Zouaverna liknade fullfomligen fina franste urbilder, den ttaltenfi-belfingborgffa societeten sframwisade artslilliga särdeles förträffliga tyver, pafwens kardinaler woro, få till stinande aniete fom froy: pens öfriga walmäga utwaltt folk och deribland den bekante Antonellieai begge afseenden frame stående. Sedan taget gjort fin rund fring gar torne, stadnade detsamma på Tegnerevloifen, fom för tillfället war inbägnad och der nu under eftermiddagens lopp ett nöjsamt trispektakel gafs till basta för den utanför församlade och från alla omgifwante fönster ner biickande pubs liken. Man porde pafwen proklamera en före faselsig bannivomng öfwer Hetsingborgarne, jemte det De öfriaa it tåget deltogande produces rate fin talang hwar och en i fin roll. Dafs tadt få stittiaa elementer woro sammanförde fom Bictor Emanuel oc Bomba, Päfwen od) Garibaldi, Zouqverne och Lozzaronerne o. s. w. aflopp allt wan oordning oc) den stora fölffjamr lingen stiljdes flutligen at medjorande minnet af en högn treflig dag. Crefittorerna af framlidne prosten i Tegneby på Oroust, N. I. Sjöstedis testamente hafwa i Postiidningen offentliggjort deamma, till upplysning för de många son der blifvit Ihåg: komna. Det år ett dokument, fom i hög grad hedrar den aflidne. Bland annat finner man der en gäfwa af 4000 ror bfo till ferafimere lasarettet, för att der bereda frit rum och lår karewärd ät sjuka, obefordrade prester och extraordinarie tjenstemän; till ett sockenbibliothef i hwardera af Tegneby pastorats församlingar ärliga räntan af 500 ror blo; till uppfoftringssällskapet för nyttiga kunskapers spridande bland folfet 2000 rdr bko; samt allt hwad fom fan återstå, sedan alla donationer blifwit utbetalda och exefutorerna godtgjorda, till Stockholms slöjd. skola, för att dermed dilda och inrätta en fårs ffild afdelning i densamma för flidvrg under wisning. Såsom ett farakterististt drag förtje nar tilläggas, att den aflidne äfwen förordnat, att alla hang torpares skulder skola efterskänkas, och hans hästar skjutas, på det de ej måtte fome ma i hårda händer. Enligt bewillningsurftottets betänkande, ans gående tullbewillningen, har exporten af frans mål i jemna tufental Ar 1854 öfwerstigit importen med 978000 t:r. .4855 1,708,000 .4856 7--176,000 4857 .305,000 1858 .:4,285,000 4839 4,554,000 Summa 6,006,000 t:r, eller i medeltal 1,004,000 tunnor. Under får dana förhållanden finner utffottet intet skäl att förändra den nu stadgade tullfriheten, helst den minskade öfwerwigten åren 1856 och 1857 ha: De fin egentliga grund i den då gällande brän. winslagstifiningen, fom inskränkte bränningstis den till de twå höstmånaderna. Posttidningen meddelar följande om den feftz middag, fom den 26 April hölls af en for del af Stockholms walmän med anledning af det resultat, hwartill ständerna komma i den nors ska frågan: En del af Stockholms walmän woro i går samlade å stora börssalen för att på ett hög: tidligt sätt fira utgången af den s. k. norska frågan. Samlingen utgjordes af omfring 180 perfoner. Man intog först en splendid och mycs fet animerad måltid, hwarwid taffelmusik ute fördes. Första skålen egnades under lifliga hurrarop H. M. Konungen af grosshandlaren Schartan och beledsagades af folkfsangen. Ders på ulbringade prof. Wilander skålen för Rikets Släånder och yttrade deruti, att likasom swenska folfet alltid gått främst der striden gållt bilds ning och menniskorätt, och likasom tand skall med lag byggas? är en urgammal swensk lära, få har och swensken, der han warit eröfrare, dock aldrig warit förtryckare utan snarare wir fat fia fom en bror, en wän. De folffom be bo Öfterfjöfuften, funde witina derom. Sams ma förfaringssätt widtog Swerige wid föres ningen med Norrige, åtog fig förpligtelser utan answarighet och utfatte fig för faror i en af: lagsen framtid, hwilka föreningen kanske ide skulle funna afwärja. Men når en gäng lika rättigheter motswarades af lifa skyldigheter, när nortmännen komma swenskarne till mötes såsom desse länge wäntat, då skulle unionen blifwa en företeclse af en curopeisk betydenhet. Nikets Stäånder, fom ide förut, oaktadi flera anlednins gar dertill gifwits, widrört de unionella förs hällandena, men wid denna riksdag blejwo ders till uppfordrade, afgåfwo då enhälligt ett vo tum, fom få i anda fom boksttf öfwerensftåms de med de unionella fördragen, och de hade deri blifwit understodda af en enhällig minister och af en konung, fom stadse i ord fom ibhand: lina wisat fin förkärlek för ett sannt fonftitutiv