Article Image
föemannafoumirteng af der Norska Storthin: get jorut omnämnda förflag till adress -till Å M:t Konungen år ar följande lydelfe. (Om början af adressen woro Fommittens medlem: mar ense, men i fråga om fiurerworo 8 rostet mot 7.) NRådigfte Konung! Storthinget har med djupt beklagande följt de förSant: lingar, fom deg beslut om stathallareskopets upphafwande framfallat inom Swerges riksständer. Sa långe dessa forhandlingar icte woro mognade till beslut, hoppades Storthiuget, att swenska folfets besiumng skulle halla dey representanter tillbaka Tran hwarje feg, som kunde forswaga det omsesidiga fortreendet mellan brodrarifena. Men få skulle det ide ske. En vröfningens tid Har fommit ofwer det förenade Norden. Efter det lifa owåns tade, fom umonsfarliga beslutet, hwartill Swerges stander ha fommit, har det blifwit Storthingets pligt att för (. Met uttala siu smärta ofwer de mipforstand, fom hota att atskilja ywad naturen ech huterien forenat, sawal sem fin fortrostan om att E. Mt med wishet wäger eu Ofwergås ende finuesftåmuing met sanningens ech råttfardigyetens fertringar. Troget det ingängna fördraget, bar norska selfet aldrig swifit fina pligter met Swerge od) dess folk; troget sig sjelft och sin grundlagsenliga frihet, skall det aldrig jwita fur åra och fin sjelfstandigyet. Det är G. M.ts hoga fall att styra tvenne jems börtiga-brydrafelf. Dess rligter Aro oita tunga, men octfå stor def lön I folfets lycta och hijtoriens wittuesbord om rättwisa ech kraft. Qaud skall med lag byggas, Med dessa ord i hjertat ech på läpparne, har G. Ver från thronen gifwit de före: nade ritena deras framtids lösen. Denaa lag är Ten ewiga rättfärdighetens lag; endas genem den byggas landen. spa C. M:ts walspråf bygger Storthinget ven orubbliga tron, att ingen skall knuana ställa sig emellan fonnugen och hans felk; derrå bygger norska folfet utan ofwermod, men äfwen utan fruftan. J G. M:ts hand läg afgörandet af wärt beslnt, hwilfet of nationen motsags med lifligt deltagande oc) glad förs väntan om uppfyltandet af war onskan. Den har genom S M:ts meddelande, att C. M:t icke bifallit storthingets beslut, efterträdts ar ett djupt befymmer, hwilket fan allena

4 maj 1860, sida 3

Thumbnail