Helsingborgs-Posten – 9 mars 1860, sida 3

m hwad staten för — — et. dennes innebäller matt ytterligare be: ntal. Det ena är ari, ihwilfen Thou fa gesandten i Tur de grunder, i ans örmär satta fig emot wande med Gardie cgeringens påfåens flig folkets önskan i na införlifwas med alsörsamlingens be: en tanken, att föres ptt frig med Ofterris den revolotionåra Härtill will emeds sitt biständ. Mit regering blott fär ssager Thouvenel, sjelf, och det skulle ti närmare widröra utrilesministern ans ens eget intresse att mer en få rik Vis mna, uppginger ide ch när de örbovts orationan icke urps Hardinska regeringen ar den, skall den blifs radt den saf som den Men då är Sarv ig en revolurion och ör albvariga vuftamn: om ett swart Pros organiscra fina olts t belt, oc kommer iftligbeterna, till och tre förballanderna, tannat ufeende fule et i Turin antager Å bekant är, går ut na införlifwas med n styres af konung namn, och att nors pprättas till ett fjelfe oning sulle ide nvins alla fina frafter på a omradet, det skulle er fina bandlingar frå lugnet i Jtalten. Fi sådana förhållans iderstöd af Franfris ofordra Europa att errusoriala fördndrins och med betrafta det bändelse någon Uts tt fullkdstu det. Ars avoyens och Nizzas fe. Det är en hos ödd pa bistoriska tras n måktig slat wid för. y sor def inireesen. gar att denna fråga preesen, men den itt den anser en får grafisk nödwandigbet, decsa provinser i be: iudörlig aktming för an tillfråga befolk ningen, och utan att inhemta de europeiska fors makternas mening. Den andra depeschen, fom Monitören offents gör, är afsänd från den franska utcifesminis steru till Frankrikes gesandt i London och lika ledes daterad den 24 Febr. Thouvenel gör häruti England bekant med Österrikes war på noten af den 31 Jan., hwaruti han meddelar lord Joyn Nusjells förslag, jemte den lösning, som Frankrike i den förut omtaldta depeschen har anbefallt Sardinien. J denna devesch utz wecklas att Franfrike och England intagit en pelt olifa ställning i den italienska frågan, dels fördenskull att det war de franska wapnen, fom bekämpade Österrike, under det kabinettet i London afbidade safernas gång, dels på det att England må wara i tilljalle draga fig tills baka, når det förföf fom nu göres ide leder till något resultat, hwaremot Franfrife på grund af sint tidigare uppirådande, har ett answar och en förpligtetse, fom det ide fan befria Ng ifrån. Gud deware mig ifrån att påltå, säger Thouvenel, mr det i Englands ögon skulle anses för en likgiltig saf, om den lösning, nvils fen det anmodat of sluta, utfaller lyckligt eller olyctigt. Men jag fäger blott, hwad fom är öfwerensstämmande med sakens natur, når jag yttrar den tanken, art England, ifall denna lösning skulle sstranda amingen i sjeljwa Jas lien eller framkalla en europeisk fris, all id skulle wara i tillfälle ant antaga en blott äskådares role. Denna uvvgift fule säkert wara mindre lätt för Franfrife och utan att wi skulle motsatta oss Mellanitaliens önskningar eller ännu mindre diftera en lösning, wid hwilken wi skulle taga wårt eget behof i betraktande, år Det i wida högre grad eti behof rör of, An det är en nödwändighet för England att noga ofwerwäga, hwilfa elementer till inre ordning och yttre fred förefinnas I de åtskilllga förslag till lösningen af det wigtiga problem, fom för ögonblicket håller den offentliga meningen i osåferhet. Enligt Courier du Dimanche bar Cavour fordrat nårmare föflaring öfwer hwad Brant rike menar med, ar fonung Victoer Emanuel skall öfwettaga regeringen i Romagnan, och förfrågat fig isynnerdet om den sardiniska tros nan skall wara berånigad tila bestamma vm skatter, ulskrifwa tiupper och läta deputerade från den namnde provinsen taga säte i parlamentet, I Tutiu. På alla dessa frågor ingick det etl bifallande swar från Thouvenel, och Cavour har då förklarat, att Victor Emanuel är willig antaga den af Frankrike föreslagna lösningen, men blott i den händelse att han år ijelf personligen herre öfwer dettas genomförande. Å de mellanitalienska staternas wågs nar will Sardimen ej förbinda fig till någor, och Cavour will inskränka sig häröfwer till meddelandet, att konungen skall underrätta dem om kejjar Napoleons swar. Le Nord will dock weta, art Cavour har nekat samtocka, fördenskull ar Toscana på nytt uttalar sig för före reningen med Sardinien. J Turin anses det ide osannolikt att Tocca na sfulle tanda vå alt blifwa Oberoende, Så fom man tått kunndt förntse har der fronffa tbrontaler ide giort or lycka i Jtalien. Det pästas, eniigt en correfvondent til D: siernife, att man anjer Franfrife wulia beröfwa Österrife de fortetar som tillförsafrades Det wid traktatenai Zärich. J Wrrlin förmodas att en prins aj ryslt furstehus fall insättas i Toscana, för att derigenom fastare tillknyta en als liance emellan Ryssland och Frankrike. Allmänna meningen i Tyskland är att, efter den förwirring Frankrife förorsakat med alla fi na förklaringar, det slutligen kommer till ett trigeutbrott med Frankrife. England. Den engelsla regeringens swar på Thouves nels depesch är ånnu tde bekant, men efter pressens uttande sones det säsom skulle den knappt wilja gå in på Frankrikes forslag. Mi nisteriets hållning är få odessämd att man ej fan weta någor med wisshet. Under diskussionen om lord Kinglokes andragande uttalade lord Russell sig bestamdt emot Savopens ins förlifwande i Frankrike och boppades att kejsaren skulle afnå från denna plan; till och med om Savoyens förening med Frankrike skulle werfstållas genom befolkningens oc (Europas samtocke, fruktade Russell att en läng tid af oro och befymmer skulle följa. En wecka fed nare ester kejsarens throntal, sedan alla twifwel aflagenats att ban wille utwidga Frankrikes gransor, förde lord Ruesell ett annat språk, och sann all parlamentet borde wåga fina Ord, att frågan borde underkastas en allwarlig pröfning, och att man bade en säker garann emot ett ensitigt upptradande å Frankrifes sida, i fejfas rens lofte att rådfräga stormakterne. Dbfjerver förklarar, att wid nnderhusets möse den 5:te en tacdfambhersadref ffulle tills stallas drottningen för den med Frankrite afslusade bandelssraftaten, bwilken är ett bewis på drottningens omsorg för undersätarnes wälfäld. Angående denna adras blef wid underbuscto moie i mändags af Kmnlake förllaradt, att denua adress kunde betraltas fom ett bån, då man änau icke wisste huru werfliga förbällandet war till Frankrike; lord Palmerston anmärkte, att adresjen war inlemnad endast i följd af underhusets egen önskan. Fraukrike. Den franska regeringen amnar för sin täkning sanda baron Gtos till China, som det beter, enligt ford Eigins onskan; lord Elarn sandes af den engelska regeringen. Båda afresa den 11 Mars. En korrespondent till Jndep. Belge mede delar underråttelse om en bal i Tullerierna den I Febr. Balen war både lysande och tals rikt besöft — kanhända alt för talrikt, tv under de försa timmarne bade man stor swårighet altekunna röra fig ur stället. Hwilken mängd af utländska uniformer ifrån de hwita önterris karne till de kolswarta sachsarne och preuds sarne! Midt under en dans har en liten epis sod gjort mycket imryck på de närwarande. H. M. kejsaren observerade en ung man, hwars arm war amputerad uppe wid skuldran, och frågade honom wid bwilttet tillfälle han blifwit särad. MWid Solferino, fire, ljöd swaret. Og hwilken belöning har ni får 27 (Jngen, fire. Gvdrl låt mig då få weta ert namn och om ni bar uppfört er såsom der anstår en tapper officer, sa stall ni få hederslegionens fors. OÖfficeren kunde knappt dölja sin rorelse. Kejsaren bar uniform med knäbyror, med diamantspännen. Hans Maj:t samialade länge med br de Kisseleff, hwarat man på ett ganska wilforligt fått will gifva den tolkningen, art ryktet bestyrkes att det nya förslaget till en fons ferens härleder fig frän der ryska kabinentet. — AA33— —