De twå Marimquittas. af Paulin Riboyet. (Forts. fr. ur 82.) Briggen sillsatte åter seglen och fortfor att krossa utat, men nu med en fart af tio knop och slåpande efter fig på en Half kabellängds af: uänd det olyckligo wakiskeppet, fom, befriadt från fina kanoner, slingrade hit oc dit vd) oc twifwelaftigt bade kamrat om bet warit den minsta sjögang. Till def lyda fortsatte den em gelske faptenen ide mer än en timmas tid detta sarliga gockel. Wid mörkrets inbrott wånde Mariquttta oc styrde med minskare segel in es mot land. Aftonen war lika lugn oc) mild som degen warit wacker. Winden föll fmå: mungom af och gick slutligen öfwer iill sydlig, men den bläste få swug att hafsytan lnappast mir än krusades. Klockan nio signalerade ut stiken en hen bugt, belägen omkring tre mil ner om Valparaiso och en halftimma derefter sandes plötsligen ett stort bål pa kasten. — Hår är det — fade faptenen fom redan fmÖr HÅ HIS oo maskar avatar fann. V — Tjugo famnar, mplord — fwarade Iöjts nanten. — Lat stryka bramseglen od) hala in ett ffor på märssegien. Tre minnter derefter fom Williams tillbaka till faptenen, rörde wid hatten od fade på siit wanliga fafontifa fött all right mylerd. — Goddt, gif signalen. Löjmanten steg upp på alterdäcket med en brinnande lunta i handen och ögonblicket derefs ser stego tre raketer längsamt mor himlen. Nä: stan i tessamma uppstego äfven från land tre raketer från tre otika punkicr. — Nu är ingen iid att förlora — jade faps tenen raskt. — Lyft storiuckan af od) langa ge wären upp på dack. — Befaller mylord att brassa upp? — frå: gade lejmanten. — Annu icke — swarade faptenen — wi segla knappast tre knop för märssegten oc hö ra ännu ej bränningen. Klockan elfwa ropade utifen plöteligen: Båtar i sigte. Huru manga? Tre. — Under sege!? 4 — — Brassa seglen — befalte kaptenen 1 rarrande stämma — och hissa en lanterna De tre signaliserade båtarne, bwilka lika briggen hade hissat hwar sin lanterna, w snart få nåra Att de kunde prcjas från bet gelsta fartyget, och nu inträdde ett ögonbl tystnad, bwarunder hjertat klappade häftigt begge sidor. Det hela räckte blott nÄgra secunder. — Libertad! — ropade frän en af båte en ung flicko, ywars stämma gick kaptenen rekte ull hjertat. — Chile! — swarade ban och tillade f med af rörelse darrande stämma: — År det Mariquitta? Det war Mariquitta. Men det är nödu digt att wi gå ett år tillbaka i tiden och rätta hwad fom då tilldragit fia. Wod ett och tjugo ärs alder fäånde Sir R ard Seymour, som war rit och wacker fom B ingdam oc) fom denne ilillbedd af alla qwin: Halen i alla nöjen, och bjalten på alla fet plöteligen de första anfallen af den förskrack engelska fjukdom, fom fallag splicen. J böj