17:e Söndagen efter Trefaldighetsdag predika: J Hegmessan Kyrfoherden Witt. J Aftonsången Stadskomm. Sjöberg. — — 2 — — —— ——— —— — — Helsingborg d. 14 Oktober. Jngenting fan wål säågas under de sista åren ha på ett mera werksamt fått bidragit art him: ma Helsingbergs umwecklng i jembredd med grannståderna, än dess bristfålliga och för långe: iedan af nästan hwarje fjöfarande, som besöker densan ma, uttömda hamn. J många är har denna warit hwad den nu år, ingeming mer och ingenting mindre: egande cttaknappt djup den ena dagen och weckan, upp: grundad den andra; hafwande ett unereme e till bålften I för litet; sorsedd mev en sy, hd? flår för lågt och lyser för must, till föga båtnad för de bwitta ovutetid behöswa C 1 : 2 .— . föra heomnen; samt slutligen förande fra oc seglare, In Ä j ANV 1 YAN UD:s ige årtutlar för d. twarligak. sorlhy, ös hrttOLA. CL. Jil yn! 1 :11 vn Vv era ; F 4 ec — — Ä Elenor . nilfållen, och så n t imn läligen ausfell sig i mensiig förmåga art åstadtomma RÅ ee fall cigt och betydande tjur, gjort flera ove . pyhal PILAR Y 4 la! FÅUMIUIUI111h5Od (11!:04 bör Uuppjörande o. s. 1w.; men deftd har Hal lg? p A Ä 3 . Nr JA he , i i klunna: örni. lIi PiY DE l 12 Ousider och bör å21sigeit wål le singt 75 v C U I grannstädern. 7 mera w. 5 olio RER) DA th0e;litl dell eficr Ben gamia slen rin om, WG: griniga re merel cn . e b. gog å all fen t t och från stedun a Erinans Kö 12: vå ing ccc öjup, fom origål dr pat kalladt. 0 f omstår i igh. i1014 rotfästa och göra FJade en sadan åsigt hukrt hg gållande iron un sam ell, . ånmu olel? 10 år sf Lan, shulle säkert Oelsin 3 borg i deta ög: ons blick ss:ätt rå cn beft an an och båtire fot i mänga sgis ån hist ort nu gör och må bämn egt ett dia: i idratusenialardr tt offra På or allmå föictag, såsom och Di utt. 9answerfeac i Hanteln och sjöfarten äro i wåra dagar de enda måltig! häfft vurHhWArige: eu lif och rörelfe bingas i alta andra näringsgrenar. En luststad. såfom Hllsmngborg, hwåarrt ban deln eller sjäfarten befun es död ellec låge lågerwall, wore i sanning ingalunda wå w namnet. Blott -der, hwarest un:der rärwarand de tider handel florerar, och med ven sjofarter, flo: veroil m. fl. och det annat, såsom släjder, jord poruf ty de bero alla af penningen och endasie han: ocfså allt näringar, efonomiska wäls ständet, deln år dessas mäktige skapare. ÅWen bivar före då få an ma att öra ant för harndelns UYnTTifw.: den förliga u ejliga hob och lIsträcninge ASwarfore icke på allt fån joka genom goba hamnar, Jernwägar o. fe underlätta deufantma? Och ändock år det icke uteslu ande för att UTP? drifwa Helsingborgs handel, fom en hamn har städes ånpttig och 7 Mången feg lare, som inkommer i Sundet och under wet liga formar och isgång ser na i en öäredsam. belägenhet för att finna en tillflyktsort wid swenska fusten, stulle med fadon het se att wid hålla nödige reparationer å sitt fartyg werk. stallde m. m. Många tusen idr skulle Åre ligen härigenom och af i haveri stadde fartyg komma att stadna i staden Helt annat är förhåls landet nu. Så snart westlissa eller nordwestliga stormar inträffa fylles hamnen med fand od hafde täng C) ingen möjlighet förefinnes för fartyg art fomma ware sig hwarken in eller ut. Kan man wal fålestalla fig en mera nedslå ende känsla eller anblick för en nödställd seglare, Av då han i föld och storm och i hopp om att en hamn werfligen finnes wid Helsingborg, styr dit och finner — hwad? jo, en liten röd flagga, lasad å den södra hamnarmen, som säger honom att han måste wända tillbaka såwida han icke will gå en ännu säkrare undergång till mötes än om han åter på Guds försyn beger Hig till sjös. Sådant har ofta inträffat, och det Ane dock med fiera feglare å samma dag. Wid elt tillfälle under stark isgång för en de! är sedan lår. på en enda dag inemot hundrade seglare welal söka in i å lssingborgs kemv, utan att denne sunde emerag ett enda af dessa många nödställda fartyg. WMåäaste det icke syecielt för dylika möjligen vinter inträffade tilljållen anses sem äfwen en m oral if Eoffyldioter sawäl af laten som Hellingborgs stadsinwanare att bes reda en nödhamn Avid. swensla sidar af det egentliga inloppet till Oresurd? Jo, ach detta lärer wäl också Warn den Håre wiphet an gas UPPNÅS genom den! eisehlerat, lillbyggnar en och förlängeingen af den nmumwas rande hamnen? Wi wåga icke bårpdå Jaa swar; men skola i siäller rolätscra randen som wi hört af serfoner, ( yFf F i ammne ute fåkna fännedom i ämnet. nägot bestäuedt några vt hwilka wi tro D et är icke guld alit fom glan säger ortspråfet, och altrig med s:örre tillumplighe: an tå tet väller theatern. Då wi terfsöre ago hurn en nästan Jul? komlig ihea: eran vm bemäåt k tig 3zu: si flera NANNE va siadeber, djerfdes wi, I trets ar den radande tonen cd) i enlinhet med wåra asigter om tbeatern i allmäirtet, räpefe det A laude, fom eger rum med teusamama bär i tandet, nemligen ben liga ständrnaf: hwarpa den ofwe hufwud t teskaner sig och) det rätt ofta ingenting mindre än bi dande och törådlande inflytan:e den vtöfwar på den aböoldade delen af fin vublik, hwillen mest på thatern hems ar näring för tättsianet vc) hogfärten. Ores. Posten lat: ale taga illa upp denna mår sulla anmärkuing, då den alltferwäl msäg hwilket gedt tillfälle hår erbied fig art få inmaåmma i det allmänna ropet om theater, prisa ve pineneu i detta afseende och berömma Helsingbergs In wånare för deras utbiltate omtöme (i molsats till antra stäters befelktningar, förstås!) om ten dramatiska krulten, med hwad mera fom kunde vahittas för ändam:talet. MU war emellertid i fullloml lig fonseqdens med de grunt satser, fom måste finnas hes ten, hwlfen alltid sernår wånda fappan efter Den mind fom bläser; och wi skola icke mwira: re frilla ord på denna saf. Åen då —. P. adopterar wärt yttrande om skandalskrifweriet i 5 esiankorg och på: ar delta wara rev i hängd mans hus , knuna wi knapp: at ärst:atta åt Ö. Ps egna tätt att i ordets bec n afe se a, i vrist på bewis, kränghha fig ifrän wissa safer. Åå i — en ätta dagar gammalt vedaftion s:ulle redan ha hunnit förwärfwa of den hedröfliga åran, ; 4 mol alltid ti EN ento fom utan t-älswel alltid tillkoemmer O. Å. ensan., att wara standa Trijr eriets norhrf och gvanaresi Helstug vorg!? Gtt såcant västående siter, fom sagdt, allticempeiet vå ett wist jtags illa anstrifwen advofatyr te Öres. Pano nttrante om granulagenbet ech hyjsring, stulle wi gerna tagit detsamma för keöntant om det ide blifwit falltt af en tidning, om hwilfen en af dess kolleger nyligen war nog tj: if ar påstå — hwilket mi lafwäl icke stola göra — att den islh fwes på eft mera rött och rhyf fatt frråf ån någen annan tidning tem hota landet; hva: dan wi måne anse heta anmärkulngen inn barra jnst mot tr — Bet trojan: J Söndagsbladet läses: Ett på fitt fått notabelt dödsfall har inträffat då fammartjena ren Sjögren, fom warit anställd hos aflidne Konung Oscar sedan längre tid tillbaka, lös: ligen afled efter en helt fort sjukdom. Säkerligen finnes få personer inom eller utom wårt land I den ställning, fom Sidgren innez hade, hwilka till den grad, fom han, egt fin herres wälwilja och tillgifwenhet. Hwad fom onefeligen gör den aflidne heder år, att han icke på något sålt missbrukade det insteg, han genom längwarig och trogen tjenst wunnit hes sin kort före honom bädan oeugne fonung. Det enda sätt, hwarpå Sjögren begagnade sig al den -åt:eija. h and fonung och herre hyste för honom, bestod deri att han, wid lagliga tillfällen, för af olyckan träffade likar monars kens deltagande och mellonlomsst, hwilta försök den uflidne konungens menn W ude sinnelag wanligen allti: hilt e li!få l. , som för föremålen sutbingande. ål j. Tjagren, trots siu undrrordnade ställ. ing, t i g ar alla; ty men ansåg honom fåfsam onde driffjederu till många dedn h irjar. J der sått, hwarpå han m 510. (un föl digheter mor sin herre, sedan venne lades på sjjkkade den, kan Sjögren sägas hafwa warit ett wackett erempe! för alla tjenare. Under 1 den länga tid Konungens sjuklig Sjögren sällan från han? sida, de timm:ar, som egmades alltid wi ikande och ömma der dessa bal. 18 vc Het föortgick wa undantagandes åt hwilan; och den omwårdnad, han uns sorgens lång! wariga b id dagar egmte sin husbonde, hi wa . SN af dennes ef r. wba de wunnit ett de för Jet och den 1.3ne tj-naren hedrar ut Med allt detta förenade Sjöö. fra mför r många andtra alto vårdas vo bo ove son i han is ställning; s.räng för oc wet allt fom passerade inom den A om han mar ett underordnat, ehurn dersör ej vbos tydligt werkande, driff jil. Han egde i retta hänicende en takt, som funde mwara mänga on dra till föresyn; hwarförutan det bör 5; au han i det enski dta lifwet war, Bad man brukar säga, en hedersman, fom of alla, med hwilka han fom i beröring, tillwann jig altning och wälwilja. AHi — Universitete . Di affägsenheten från hufwudstaden förbjus der Lunds universitet att afsända en derntation, för alt Los Nongl. Maj:t ej an enat i undere danighe: anmäla utgången aj Gancelluråavalet härhedes, utan derjemte inför Hans Maj:t tolka lärosätets warma tacksamhet för den dign omwärdnad, H. M. egnat retsamma ur der sitt 15-åriga Gancellatial, Har Gonfutorium Academicum fullgjort deama pligt medelst en underdånig tacksägeljeskrijt. Såsom sökande till vo. nga a adj un? aren i usd . Pure hön Docenien wid tCpsal Å Unio Po soi 1. J. Theodor. )ugberg, sasom — on Åerdtergska prefecsionen sin första 4 o1ålening, denna gången ötwer sjelfwaldt bl 2: Rolands ufjked tili sitt A en evisod ur Rolandesangen tolkad och förkla Ni fom föhvarade den 8 Deames jur uts iiiijj.. I Ar