stelser. Ty derigenom ökas de uppwexandes anspräk alltmer oc) mer od) genom dessas ans spräk ökas äter lefnadsomkoltnaderna, få att män, hwilka blott funna disponcra öfwer måtte ligare inkomster, mäste draga i betänkande att ingå förening med sädana boriskämda barn. Och hwad följder det frestelserika ungfartolifwet medförer, wisar på ett beklagligt sätt Hufs wutstaden i stort. — — — —— Utlandet. Rörande grefwe Anvitis mord erfar man nu åistilliga biomständigheter, hwilka framställa tilldragelsen i en mindre förhatligt ljus. Det är sålunda icke sannt att grefwen blifvit tef: wande släpad genom gatorna od derefter hald: huggen, han dodades redan i wakthuset, Dit han blifwit förd af be personer, som anhöllo honom och der war endast den döda kroppen på hwilfen pöbeln ulgjöt sitt rajeri. ÄAlla fors respondenser ofwerensstamma deri att waftmans skapet gjorde allt för att rådda honom, och det är ett icke ringa dewis på regeringens kraftfullhet att lugnet war återstaldt innan aftonen, vat: tadt den föiskräckelse, fom demäktigat fig de flesta af de stedliga borgrarne. Det är också troligt att det lyckas diftatorn alt efterkomma Franfrikes och Sardiniens uppmaning att bes uraffa mördarne; bang goda wilja betwiflas af ingen. Påfwen har funnit tappra förkåmpar för fin werldoliga maft i de franska biskoparne, hwilfa föra ett jå energistt språk att kessaren enligt ryktet ämnar an lugna dem genom en artifel i Moniteuren. Biskoparne af Orleans oc Names hafwa gifwit fina känslor luft, den förra I en protest till honom underlydande pre: sterskapet och den sednare genom att i Bretags nesarnes namn ansluta fig till nämnde protests innehåll. Kejjar Napoleon har swarat erkebiskopen i Bordeaur adt det wisserligen wore önsklig: att påfwens werdsliga magt kunde upprattyallas och bans sträfwanden hade ocksa detta syftemål; men det war nödwändigt att pafwen softe möta honem på halfwa waägen och salunda möjlig: gjorde Frankrifes sträfwanden att betrygga ords ningen. Courrier de Dimanche publiccrar ett italis enstt konfederationsprojekt, fom genom fin orims lighet wäckt allmänt uppseende i Paris. Pros jeftet, som bestar af 16 artiflar, tilldelar Påfs wen hedetspresidict, under det att der werkliga presidiet omwerlande innehafwes af fonungarne af Neapel och Sardinien. Pafwen får twå stämmor i förbundsförsamlingen, Sardinien och Neapel hwardera tre, Toskana och Österrike på Venedigs wägnar hwardera twå, Parma och Modena hwardera en. Bladet anmärker sjelf —— — — ——— — — förtwiflan; ban sökte att döfwa sig och förför: de i sådan afsigt vå ett halft år öfwer en mils lton, ja ban tillochmed skref i tidningarne och fastade fia in i de poluiska stridigheterna. ... att enligt denna fördelning får Osterrike en af: gjord öfwerwigt i Italien. Enligt Pays ämna årffilliga europeiska mafs ter postera orlogsfarryg wid matockanska fur sten i händelse den tillämnade spanska erpedis tionen sättes i werkställighet. England häller sålunda en eskader wid Gibraltar och flere kryssare längs kusten; Portugal skickar twå ångforvetter, Österrike och Preussen hwardera en Dito, Danmark en brigg och Frankrike en division af öfningsflottan. Daily News meddelar att det lyckats John Russell att förmå Marocko till att ingå på Spaniens fordringar. Times ifrar mot de reaktionära makternas bemödanden att begagna sig af mordet i Parma såsom en förevändning för an aterbringa Itas lien under oket. Från Hongkong skrifwes att engelska och franska örlogsfartyg dlofera den stora kanalen och Peihefloden. Myare Underrättelfer. Sartiniska pressen uttalar hogt sitt ogillande af mortscenen i Parma. Undersokuingarne fertgå i Parma, men man klandrar att diftas terns prorlamaton i anledning af merdet icke är neg energisk, fäster för mycket afseende wid folkets upphetsade sinnesstämning och) på en opassande sått omtalar den mördades dåliga katatter. Enligt tidningen Gazetta i Parma igenkändes grefwe Anviti af en man, hwilken han under förra hertigens regering låtit oråtts wist straffa med prygel och hånat under exefus tionen. Både från Paris och Jtalien skrifwes att underhandlingar pägå emellan Neapel och de fördrifna hertigarne rörande dessas restauration. En operationsplan påstås wara framlagd för konungen af Neapel. Planen går ut på an päfliga trupparna skola operera mot Rimini, hertigen af Modena skall angripa Ferrara och de neapolitanska truppar, fom stå på gränsen af fyrkostaten, skola marchera genom Campagna och Umbiten mor Toskana. Något råär säkert i görningen, ty Garibaldi har utfärdat en få lydande dageordre till fina trupper: 7ESoldater! Siridens amma närmar sig åter, fienden botar of och skall kanhända snart angripa oss. Jag hänwänder mig till mina wapenbröder från Lombardiet och jag wet derföre att jag icke talar tll döfwa öron, når det gåller an bes fämpa Jtaliens fiender. Jag wåntar eder ders före inom fort tid i mina leder. J Juärid) hafwa de befullmäktigade den 10:de återigen haft en plenarkonferens och omedelbart derefter hafwa kurirer afgått tll Turin och Wien. Hertigen af Parma uppehåller sig der i staden och har för hela wintern hyrt rum i samma hotel, hwarest konferenserna ega rum. Telegrammer. Constantinopel d. 3 Okt. Man har upps täckt förberedelsen till att genom mordbrand vo lägga Frankernes qwarter få snart den filt uppe täckta sammanswärjningen kommit till utbrott. CEuropeiska gesandterne rådslå om fåferleisåts gärder. Ministerens upplösning är oundgånglig. Marseille d. 12. Under forgehogndlighes terna i Tunis wid Beyens begrafning, blefwo Judarne angripne af folket och måga fårade; det samma war förhållandet med en delächristne. Times yitrar den åsigt att mellersta Jtallens inwecklade financiella förhållanden, stola, få framt de fortfara, hafwa entehertigarnes reftous ration till påföljd. Toskanska agerternas finans ciella mission till London har misslyckats. London d. 13. Jngenior Stephenson år död. Daily News fruftar en krigisk samman sörning mellan Osterrike och mellersta Italien. Great Casterns proffart har utfallit gynnsamt. FHvudbörsen lägre. 2 Schamyl. Den berömde Tscherkesserfursten, hwars namn under ett sfjerdedels århundrade warit på allas läppar, har utspelat fin rol oh stär litasom för ej så många år sedan hans trosförwandt Abdel Kader, i begrepp att förswinna i privat: lifwets skugga. Wi förmoda att det skall wara wåra läsare angenämt att kasta en ick tills baka på denne märkwårdige mans förflurma lif, och wi meddela derföre efter Bertingffe Tidende och Jllustrirte Zeiming en kort lefnadsteckning öfwer denne outtröttlige ryssfiende. Schamyl föddes år 1797 i Himrv, i norra delen af Daghestan; han studerade först under Mollah Dschelaheddins handledning, men ute bildade sig sedermera i en egendomlig religios riktning under Kasi Mollah. Når 1824 kriget utbröt emellan Ryssland och de kaukasiska tom marne, flöt sig Schamyl till de upproriffe och undgick wintern 1831 döden nåstan genom ett underwerk. Daghestans Murschid, den nys nämnde Kas Mollah, war emellertid död, hans efterträdare Hamsed Bey hade blifwit mordad, och 1834 ställde Fig Schamyl i spetsen för de kaukasiska frihetskamparne och feortsatte, ifyns nerhet från år 1839, kriget med mycken energi. Wioserligen inlupo af och till underrättelfer om att Ryssarne gjorde framsteg och wunno den ena segern efter den andra; men det dröjde icke långe innan man insåg att dessa segrar endast eristerade I rapporterna. Wal eröfrade 1845 general Waronzoff Schamyls dåwarande refis dens Dargo, men med så ofantliga förluster att hans seger liknade ett nederlag och han måste begära förstärkning af 20,000 man. Emellertid hade Schamyl äfwen sökt att ute widga silt wälde i det inre af landet. Genom wafiftevpet funde tro en tjagufyra kanonbrigg wara ett oskyidigt kofferdifartpg och det torde rå wara tillrachigt att erinra om att armerade fartyg då, fåsom för öfrigt fallet alltid Är uns , satt. Jag tog nemligen endast ut vå landet för att hemta frisk luft, hwilket ju är det enda, fom man får gratis i denna wålsignade werld. Nu år laften, fom fändt är, lättare ju högre man fommer upp den ech jag klättrad e derför upp i ett tråd. Wid dettas fot betade tillfälligtwis