Helsingborgs-Posten – 3 november 1855, sida 3

hwais wilja mäste warr för of en lag, den ingen ilian mofwädja fan, ej eller emetswara. Och döden obeweklig år, men likwäl får för dem, Guds wilja göra; tv dem han will från ondan tid till ewig frid i fridens hyddor föra. Ei, detta år en falig tröft för hwarje bröst, som här af sorger tryckes, då någon wän och nåra börd blir dödens fförd och ned i grafwen ryckes. — Haf denna tröft du mor, du far, som lemnats qwar en dotter att begråta. — En tid så fort blott återstår till dess du når den förutgångna såta. Ty hon ej återwänder; dock har Herran ock tillreds båd rum och sköte ät båda twå föräldrarne, som, grånande, gå döden snart i möte. — En syskonkrets ock sluten war så wäl; men har dock öppnas nu i tiden: men måtte den, fast bruten hår, ombildas der i sälla himlafriden. Att der få åter sluten bli, och midt uti ha far och mor, fom fåga: Ru åro wi och barnen hår, o Herre får! Hwad dyrbart mer att igar —-n. se