wis sättes i en underordnad stallning RU Turtiet. — Tetellet gifwes en kort öfwersigt öfwer händelsernas gång ända ifrån furst Mentschikoffs note, och ryska kabinettet söker wisa att det, ledt af den största beredwillighet och försonlighet, gjort allt att ide för: långa en kris, fom höll Europa i ftåndig oro. Detta förfonliga tänkesätt föranledde kabinettet, sedan det tillswidare godkändt ber medlingsförslaget innan det ännu war bekant, om det blef antar get i Paris och London, att ide rygga sitt beslut, då det wisade sig att förslaget blifwit förändradt i en rigtning, som kabinettet ide kunde missförstå. Men wi handlade såd, heter Det, med det willfor att ett förslag, fom kejsaren utan anmärkning antog, kulle på lika sätt mottagas af Porten; det skedde i den öfwertygelse, att Österrike betraktade det som ett ultimatum, hwari intet mera Ffunz de förändrad. Wi beklaga att detta ide warit händelsen; men fas binettet i Wien får medgifwa att, om det ide år fråga om ett ultimatum, utan om ett nytt noteprojeft, hwari hwardera parten funde göra förändringar, wi då också återsick den rätt, wi uppgif wit att ide blott förändra uttrycken, utan äfwen formen i detfams ma. — För att förebygga tidsutdrägt fer ryska kabinettet blott ett medel, och det består deri, att SÖsterrike och de andra makterne rent ut förklarade Poten, att de lemna twistefrågans lösning åt henne sjelf. I sådant fall skall Porten antaga förslaget oförändradt och upphöra att fompromettera fig endaft och allenast för den barnsliz ga satisfaktion, att få några ut:ryd förändrade i en handling fom Ryssland obetingadt antagit, ty ar twå ting är blott ett möj ligt: antingen äro de af Porten fordrade modifikationerne af stor wigt, och i så fall är det klart, att ryska kabinettet wägrar att ans : taga dem, eller åro de owäsendtliga, och då frågas, hwarföre Por: ten utan twingande skäl skulle låta sitt antagande bero derpå. vFör att i korthet sammanfatta det fagda, heter i slutet: det i Wien affattade ultimatum är ide wårt, det är Österrikes och de magters, fom erfänt det såsom antagligt för Porten utan att gå def åra eller intresse för nåra. Wi hafwa å wår sida gjort allt för att förkorta onödigt dröjsmål i det wi afsagt of alla motförs flag. Kejsaren fan ide gå widare, utan att blottställa fig för att under missgynnande auspicier återknyta fina förbindelser med Tur: fiet, fom oundgångligen måste medföra ny brytning. Wi se aff depescherna, att Ottomaniska regeringen blott wåntar på wårt ans? tagande af modifikationerna, för att underteckna förslaget och af: sända en gesandt, samt att den redan uppställt oantagliga willkor för furstendömenas utrymmande. Hwad sista punkten angår, hån wisa wi till de i depeschen af d. 10 Aug. innehållna förklaringar i och upprepa, att ankomsten af den turkiska gesandten, fom öfwers bringar bemedlingsförflaget utan modifikationer, skall i S:t Petersz) burg wara tillräcklig att gifwa befallning åt trupperna att gå till: bafa. a Rysslands beslut och hvar är sålunda afgifwit. Å andra fis dan, hwad Porten angår, är det wäl ännu oafgjordt om frigsst eller fredspartiet segrar; rustningarne fortsättas med största ifwer; jäsningen i hufwudstaden år i ständigt stigande, och städse uppslås! plakater på murarne, hwari regeringen uppmanas till frig emot Ryssland. Finansministern har ytterligare blifwit bemyndigad atti upptaga ett lån på 48 millioner piaster. När härtill kommer att! turfiffa regeringen alltid närer den hemliga tanke, att då kriget en gång är börjadt, skola de westliga makterne med eller mot deras wilja i sitt eget intresse understödja den mot Ryssland, så blifwer. det temligen klart, att de medlande magterna hafwa grund för sin fruktan att Sultanen, om också twungen af folkets stämning, skall besluta sig till krig, och att de derföre beslutat att hos Porten ge nomdrifwa Wiener-förflagets oförändrade antagande. En wigtig telegrafdepesch från Wien af den 19 Sept. meddelar: ö Ett i ge) fandtfonferenfen afgifwit förslag att säånda en follektivmnote til Konstantinopel för att lugna Porten med hänseende till def far hågor, blef förkastadt. Den österrikiske ministern grefwe Buol Schauenstein förklarade, att österrikiske internuntien i Konstantino FM — I.